BIOGRAFI bi1ωgrafi4 l. -o-, stundom -å-, stundom 0104 (bi´ografi´Almqvist), r. l. f.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. biographie, eng. biography, fr. biographie, sengr. βιογραφία (jfr BIOGRAF, sbst.1)]
1) beskrifning öfver en persons lefnad, i allm. i historisk form; lefnadsteckning, lefnadsskildring. Följande omständigheter, hörande til hans Biographi. SP 1780, s. 1065. Noter, som innehålla korrta biographier öfver en del af de äldre mäst namnkunnige Astronomer. Melanderhjelm Astr. 1: Föret. XXIV (1795). De formfulländade biografier, .. i hvilka han .. förstod att i korta drag ge en klar och träffande karakteristik af det tecknade föremålet. Paulson Minnest. 91 (1899). Den enklaste formen af biografi är curriculum vitæ (lefnadslopp), ett schematiskt uppräknande af individens yttre lefnadsdata. 2 NF (1904). — jfr AUTO-, SJÄLF-BIOGRAFI.
2) historisk disciplin som behandlar (mera märkliga) personers lefnad, personhistoria; jfr BIO-GRAFIK. Allm. catal. 1801 utg. af Boktr.-soc. Inneh. 4 (1806). Om än historien i sin högre mening kan förbise dylika taflor ur mensklighetens erfarenhetskrets, så må väl biographien här känna sin skyldighet. P. Wieselgren i Biogr. lex. 17: 258 (1849). Setterwall Sv. hist. bibliogr. II (1907).
Ssgr (till 1): BIOGRAFI-BOK1003~2. fångv. bok i hvilken fångars lefnadsdata antecknas. —
-STIL~2. framställningssätt som brukas i lefnadsteckningar. L. Hammarsköld (1803) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 63.
