SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
BIO- bi1o-, äfv. bi1å- l. bi1ω-.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. bio-, af gr. βίος, lif (se KVICK)]
i ssgr.
BIO-ARITMETIK10—1004 l. —0104. (i befolkningsstatistik o. försäkringsteknik, föga br.) biometri. G. Dalin (1871). NF (1877). —
-BIBLIOGRAFI—10004, stundom —10104. redogörelse för författares lif o. skrifter. Upsala universitets styresmän, lärare och tjänstemän 1872—1897. Schematisk öfversikt och bio-bibliografi. Andersson (1897; boktitel). Biobibliografier öfver lärare vid elementarläroverken finnas .. i en del af resp. stifts-matriklar. Almquist Sv:s bibliogr. litt. 1: 76 (1904). —
-BIBLIOGRAFISK—10040. som redogör för författares lif o. skrifter. Biobibliografisk litteratur. Den biobibliogr(afiska) afd(elningen) är utarbetad af ... Almquist Sv:s bibliogr. litt. 1: 72 (1904). —
-FOR, se d. o. —
-GENESIS—400. naturv. lifvets uppkomst; jfr -GENETISK. 2 NF (1904). —
-GENETISK—040. naturv. som rör (l. behandlar) lifvets uppkomst; särsk. i förb. den biogenetiska (grund)lagen, (af Hæckel på 1880-talet formulerad) lag enl. hvilken individens utveckling från äggcellen till det könsmogna stadiet utgör en sammanträngd rekapitulation af släktets l. artens utvecklingsstadier. Som en allmän regel — den har blifvit kallad den biogenetiska lagen — kan dock sägas, att i hvarje djurs individuella utveckling märkas åtminstone några spår af de växlande öden, som släktet undergått. Wirén Zool. gr. 1: 318 (1898). Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 305 (1900). —
-GEOGRAFI—1004 l. —0104. naturv. vetenskap(en) om de organiska varelsernas utbredning på jordytan. Hagman Fys. geogr. 189 (1903). P. Rosenius i Fauna o. flora 1909, s. 162. —
-GEOGRAFISK—1040. naturv. Jordens biogeografiska indelning. Ymer 1908, s. 420. P. Rosenius i Fauna o. flora 1909, s. 170. —
-GRAF, -GRAFERA, -GRAFI, se d. o. —
-GRAFIK—04. (föga br.) = BIOGRAFI 2. G. Dalin (1871). NF 2: 548 (1877). —
-GRAFISERA, se BIOGRAFERA. —
-GRAFISK, se d. o. —
-KEMI—04. naturv. vetenskap(en) om de i de organiska varelserna försiggående kemiska processerna. Schulthess (1885). Docent i biokemi (vid Sthms högskola). PT 1904, nr 127 A, s. 2. Huru omsätta sig fett, ägghvita och kolhydrat inbördes? ... Detta är och måste förblifva biokemiens centralaste fråga, ty den sammanfaller med frågan om lifvets mekanism. H. Euler i Sv. kem. tidskr. 1907, s. 31. —
-KEMISK—40. —
-LOG, -LOGI, -LOGISK, se d. o. —
-METRI —04. (i befolkningsstatistik o. försäkringsteknik) sätt(et) l. lära(n) att med sannolikhetsräkning bestämma medellifslängd(en) för personer (uti viss lefnadsställning l. inom gifven yrkesgrupp o. d.); jfr -ARITMETIK. Conv.-lex. (1831). NF (1877).
Spoiler title
Spoiler content