publicerad: 1911
BIR bi4r, n. (Asteropherus 33 (1609; ej fullt säkert), Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1897, s. 64 (cit. fr. 1654) osv.), i lägre spr. äfv. r. (Carlén Jungfrut. 2: 224 (1848, 1869), Hansson Resan hem 1: 191 (1895) m. fl.); best. -et, ss. r. -en.
Ordformer
(vanl. skrifvet bier)
Etymologi
[liksom d. bier, n., af t. bier, n., fht. bior, n., motsv. sv. dial. (Dalarna, Hälsingl.; Rietz) bjor, bör, m., isl. bjórr, m., fsax. bior, mnt. ber, nt. beer, biir, holl. bier, feng. béor, alla n., eng. beer, ä. fr. bierre, fr. bière (lånadt från t.); sannol. besläktadt med BJUGG, i hvilket fall ordet urspr. betydt ”af korn beredd dryck” (jfr F. Kluge i Beitr. z. gesch. d. d. spr. 35: 569 ff. (1909))]
(numera företrädesvis i sydligaste Sv., nästan bl. hvard. l. med nedsättande bibet.) jäst maltdryck med tillsats af humle, öl; förr vanl. om utländskt, i sht tyskt öl af skilda slag som då brukade importeras; numera särsk.: öl som tillverkats efter den (i Sv. år 1844 införda) s. k. underjäsningsmetoden (i motsats till de öfverjästa ölsorterna), bajerskt öl, särsk. lageröl i motsats till pilsneröl. Danske toffuelbijr och Brunsswijkz mumma, / Zerbester ööl och sammalunda. / Breslaus och Barnovisk bijr ähr och godt. / Hade man och kunda Ängelsk bijr fått! Asteropherus 33 (1609). Af ölsorter omtalas (i ett inventarium från Tidö herregård af år 1654) ”gammalt Wissmars öhl”, ”Wismars momma” och ”frist Wijsmar's dubbelt bijr”, men derjemte ”Bergshammar's öl” och ”halföl”. G. Upmark i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1897, s. 64. 1 Tunna Bars Bijr (dvs. från Barth i Pommern). Ordn. o. taxa vppå lille tullen 1687, s. I 2 b. Loenbom Hist. märkv. 1: 19 (1768). Biljard och bier, se der Berlins folknöjen. C. A. Hagberg (1835) hos Ahnfelt Sthmslifv. 70. Biers alkoholhalt. Hygiea 1848, s. 688. Den holländska bieren. Carlén Jungfrut. 2: 224 (1848, 1869). Ny frisk Bier. Lunds veckobl. 1854, nr 44, s. 4 (annons). Ett starkare Bier. AHB 26: 38 (1869). Ett sådant ställe, der de till afhemtning på stället tillhandahålla allmänheten bier (eller bayerskt öl). 2 kam. prot. 1888, nr 29, s. 29 (yttradt af skånsk riksdagsman). Bieren flöt i strömmar. Hansson Resan hem 1: 190 (1895; skånsk förf.). Till sist rinner bieret ner i lagerkällaren där det undergår en efterjäsning. LD 1898, nr 147, s. 2. Min kärlek den har jag kastat / på kvinnfolk och bier. Karlfeldt Flora 50 (1906). I dag äro de nya parlamentsvalen (i England) praktiskt taget öfver. Den stora massans politiska intresse har fått sitt lystmäte af hurrarop, skrän, hvisslingar — och bier. G. Hellström i DN(N) 1910, nr 14279, s. 7. — jfr BUTELJ-, DUBBEL-, LAGER-, SKÄNK-BIR m. fl.
-BUTELJ~02. —
-FILA, -FILARE, -FILERI, se d. o. —
-HALS, m. (†) öldrinkare. Huar tw .. kunde bringe vp någre gode embetzmen (dvs. handtverkare), .. the ther jnge Bijrhalsser wore. G. I:s reg. 11: 249 (1537). The Bijrhalser, som altijdt wele wara fulle. Därs. 16: 349 (1544). —
-HANDEL~20. ölförsäljning. 2 kam. prot. 1888, nr 29, s. 23 (yttradt af skånsk riksdagsman). Lundell (1893). —
-HANDLARE~200. ölförsäljare. Ringa magt (hafva) kommunala myndigheter .. att förbjuda bierhandlare försäljning af deras varor. 2 kam. prot. 1888, nr 29, s. 23 (yttradt af skånsk riksdagsman). —
-JÄST~2. Man urskiljer af bierjäst tvenne former, öfverjäst och underjäst. Jönsson Gagnväxter 264 (1910). —
-JÄSTSVAMP~02 l. ~20. öljästsvamp. Den grupp af lågt stående svampar, som benämnes knoppsvampar .. till hvilken bl. a. hör Bierjästsvampen. J. Eriksson i LAH 1888, s. 312 (skånsk förf.). Jönsson Gagnväxter 264 (1910). —
-KNEJP~2. [efter t. bierkneipe] (i sht i slangartadt spr.) ölstuga; jfr -STUGA. Ett gammalt tvåvåningshus (i Berlin) med en bierkneip. V. Ekelund i Arbetet 1910, nr 81, s. 2 (skånsk förf.). En af Stockholms äldsta och mest frekventerade bierkneiper, Zum Franciskaner. DN(N) 1910, nr 14338, s. 6. —
-KULÖR~02. Det finnes två slags (socker-)kulör: romkulör .. och bierkulör, som är dextrinhaltig. 2 Uppf. b. 4: 541 (1899). —
-KUSK~2. ölutkörare. —
-STUGA~20. ölutskänkningslokal, ölstuga; jfr -HALL, -KNEJP, -KROG, -LOKAL, -STÄLLE, -UTSKÄNKNINGSSTÄLLE. Tysk Bier till 18 sk. bouteljen, i undertecknads Bierstuga vid Oxtorget. Lunds veckobl. 1858, nr 47, s. 4. Kall och skälfvande skyndade han den trånga gränden fram förbi bierstugor, källarlokaler och butikfönster. Öberg Makter 1: 129 (1906; i fråga om sthmsförh.). —
-STÅNDA~20. (i bygdemålsfärgadt spr., föga br.) stående tunna (med lock) till förvaring af öl. Ågerups arkiv Bouppteckning 1754. —
-STÄLLE~20. ölutskänkningsställe; jfr -STUGA. Nu finnas tallösa bierställen, der man kan få hvad slags bier man requirerar. Wachenhusen Paris 1: 23 (1867). —
-TAPPARE~200. Henriksson Tyskl. 234 (1901). PT 1904, nr 112 A, s. 4 (om skånska förh.). Därs. nr 289 A, s. 4. —
-TAPPNING~20. —
-TUNNA~20. ölfat, öltunna; särsk. bildl., om person hvars fetma tillskrifves mycken ölförtäring. —
-UTKÖRARE~0200. —
-UTSKÄNKNING~020. —
-VAGN~2. vagn inredd l. använd till transport af ölflaskor; ölvagn. (Ölförsäljare) hafva .. begifvit sig ut med sina biervagnar och försålt sin vara på allmänna vägar. 2 kam. prot. 1888, nr 29, s. 23 (yttradt af skånsk riksdagsman). SDS 1895, nr 125, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content