publicerad: 1911
BISLAG bi3~sla2g (bi`slag Weste; jfr Kock Akc. 2: 93 (1884)), sbst.3, n. (jfr anm. under d); best. -et; pl. =.
Etymologi
[liksom d. bislag, n., af mnt. bislach, m., af bi- (se BI-, prefix1 1 a) o. slach (se SLAG); jfr mnl. bislach, m., t. beischlag, m.]
om ngt som tillbyggts till ett hus.
a) [jfr motsv. anv. i mnt. o. t.] (i sht i södra o. sydvästra Sv., i bygdemålsfärgadt spr., föga br.) mindre tillbyggnad till ett hus. Spislarna i bislagen brunno lusteliga. Angered-Strandberg N. värld. 282 (1898). Med detta hus .. är sammanbyggdt ett bislag, hvilket att döma af en nedrasad spisel varit användt såsom kök. PT 1907, nr 192, s. 1 (i annons från Blekinge).
b) [jfr motsv. anv. i d., nt. o. t.] (i sht i södra o. sydvästra Sv., i sht i bygdemålsfärgadt spr., mindre br.) (i allm. med tak, sittbänkar o. trappa försedd) utbyggnad framför ingången till ett boningshus, förstugukvist. Förmaket (Förhwset, Bijslaget, Swalan). Schroderus Comen. 544 (1639). Swedberg Schibb. 193 (1716). En förstuguqvist, altan, eller svale, et bislag. Lind (1749; under auslage). Han är stadig som ett bislag. Rhodin Ordspr. 65 (1807); jfr: ”Han står som ett bislag”, säges om en som är tyst, orörlig, liksom han stode utom sällskapet. Möller Hall. ordb. (1858) [jfr ä. d. saa adstadig som et gammelt bislag]; jfr d. Ett bislag eller förstugu-qvist med tvenne stensäten. Bergman Gotl. skildr. 115 (1882). En inklädd ingång eller ett så kalladt bislag. PT 1907, nr 55 A, s. 4 (i annons från Bohuslän).
c) (numera knappast br.) tak öfver förstugukvist (se b). Ihre Gl. (1769). Utanför rådhusporten i Stockholm fanns (under medeltiden) ett bislag d. v. s. ett framspringande tak, hvars yttre ändar torde hafva uppburits af stolpar. Under detta tak funnos bänkar. Hildebrand Medelt. 1: 426 (1884).
d) [jfr motsv. anv. i sv. dial. (Gottl.; Almqvist (1844)) o. nt.] (†) (sten)bänk på förstugukvist l. framför ett hus. Stodh beskedelig man Hans Huitt utan for radzstughen, ther meste parten aff radit satt med fogden Peder Hard paa bislaghen. O. Petri i Sthms stads tänkeb. 1: 90 (1526). jfr: Bislag .. bänkar utanför förstugudörren. Dalin (1850; betecknadt ss. provinsialism o. sannol. byggdt på Almqvists uppgift om bet.:s förekomst i gottländskan). — Anm. I språkprofvet från 1526 kan formen bislaghen möjl. vara m. sg. I så fall hör språkprofvet till b.
e) [jfr motsv. anv. i nt., mnl. o. t.] (†) (större) trappa som leder upp till ingången till ett hus l. till en förstugukvist (se b). (Sthms rådhus på 1400-talet hade) likt många tyska rådhus ett ”bislag” eller fritrappa, som ledde upp till de i första våningen belägna egentliga rådhuslokalerna. Tekn. tidskr. 1897, B. s. 110. Anm. Möjl. afser språkprofvet bet. b.
(jfr d) -STEN. (†) stenbänk på förstugukvist l. framför ett hus? Oxenst. brefv. 11: 799 (1640; i en förteckning öfver exporterade varor). —
Spoiler title
Spoiler content