SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1912  
BJÖRNRAM bjœ3rn~ra2m, i södra Götal. o. på Gottl. äfv. bjœr3n~ (bjö`rnram Weste), sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(biörna- Franckenius Spec. A 2 a (1638, 1659), Lagerström Bunyan 1: 118 (1727) m. fl. björne- Schlegel o. Klingspor Ättart. 196 (cit. fr. 1578), Linder Fross. 42 (1717) m. fl.)
1) fot, i sht framfot, på björn; jfr BJÖRN-FOT 1. Gud vakte them från biørneram / oc från ulfve tand! Norrl. saml. 357 (cit. fr. 1598; i trollformel till boskapens skydd). Iagh betackar dhem alle, som villa äta min skål uti biörnramerne, och sänder altså 4 till. Carl XII Bref 32 (1699). Björnramar ätas och hållas för en synnerlig stor delice. Rothof Hush. 38 (1762). Heidenstam Folkung. 2: 141 (1907). — särsk.
a) i heraldiken. En hwith björneramm med blodige kloer. Schlegel o. Klingspor Ättart. 196 (cit. fr. 1578). Rålamb 4: 86 (1690).
b) i bild. Lagerström Bunyan 1: 118 (1727). Björn, kom hit till roder, / grip det starkt med björnram! Tegnér 1: 65 (1825). Hos söderns Platon (hafva vi), med förlof sagdt, någonting af kattass, hos nordens (dvs. Boström) af björnram. Wikner Lifsfr. 2: 239 (1886, 1889).
2) [jfr etym. afd. under BJÖRNKLO 2] benämning på vissa växter.
a) = BJÖRNKLO 2 a. Acantus sativus. Biörnaklor, Biörenramar. Rudbeck Hort. bot. 2 (1685).
b) = BJÖRNKLO 2 b. Franckenius Spec. A 2 a (1638, 1659). Rudbeck Hort. bot. 108 (1685). Rothof Hush. 38 (1762; se under BJÖRN-FLOKA). Fries Ordb. (c. 1870).
3) (förr) af dykare användt redskap liknande en trekloig gaffel med omböjda klor. En Biörnram .. Brukas at uphala stora Hamp- och Lynpackor samt annat gods, som ey med tänger kan fattas och bärgas. Triewald Konsten at lefva under vatn 63 (1734).
Ssg: BJÖRNRAM-GRÄS. (†) = BJÖRNRAM 2 b. Gadd Landtsk. 2: 188 (1775).
Spoiler title
Spoiler content