SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1912  
BLADIGHET bla3dig~he2t, r. l. f.; best. -en.
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara bladig. Dalin (1850). — särsk.
1) (föga br.) till BLADIG 1 a. Här (dvs. hos nyponbusken) är ingen yppig rik bladighet; icke den fullsaftiga, högröda, om brånad påminnande söderländska törnrosen. Almqvist Sv. fattigd. 55 (1838). Simmons Floran i Kiruna 98 (1910).
2) till BLADIG 4. 1/4 mil längre bort är all bladighet försvunnen och bergarten visar sig såsom en massformig Chlorit. Hisinger Ant. 6: 46 (1837). — konkretare: förklyftning i blad. Zoizit .. pöser ut och vidgar sig tvärt öfver bladigheten. Berzelius Blåsr. 245 (1820).
Spoiler title
Spoiler content