SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
BLOMMERING blωme4riŋ, i Sveal. äfv. -e3riŋ2 (blomme´ring (med) sl(utet) o Weste; blommèring Almqvist), r. l. f.
(numera föga br.) vbalsbst. till BLOMMERA. — särsk.
1) till BLOMMERA 1. Weste (1807). Blommering .. Handlingen, då man blommerar (t. ex. tyger). Almqvist (1844). Dalin (1850). — särsk. konkret: blommigt mönster. Se, hvilken vacker blommering på denna väf! Almqvist (1844). Dalin (1850). Klädning af antik moiré, med svart blommering. Sthms modejourn. 1851, s. 40.
2) till BLOMMERA 3. Som I (dvs. det i Viborg församlade riksrådet) .. lathe förstå, att rydzerne scriffve medt mykin groff och ofogeligh ordh, och att uttolkningenn ähr någet lindere utsat etc., så hade icke varidt behoff att göre ther någen blomering opå, uthan heller latidt uttolcke thet såsom thet lyder i sigh sielfft ordh från ordh. G. I:s reg. 26: 1 (1556). Dygden behöffuer ingen blomering. Lex. Linc. (1640; under honestamentum).
Spoiler title
Spoiler content