SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1917  

BLÄSIG blä3sig2, adj.

Ordformer

(bläsig Sahlstedt osv. blässig Växiö rådstur. prot. 1694, s. 98 (: rööblässig, brunblässig))

Etymologi

[afl. af BLÄS 1; jfr t. blässig]

om djur, vanl. häst l. nötkreatur: som har en bläs (se d. o. 1); jfr BLÄSOT. Bouppteckn. fr. Rasbo härad (1708). Sahlstedt (1773). Den bläsiga märren. Snapphanarne 3: 58 (1831). Sundén Allmogelifvet i en vg.-s:n 21 (1903). jfr BRUN-, GUL-, HVIT-, RÖD-BLÄSIG. — i öfverförd anv.; jfr BLÄS 1 slutet. Uggla Herald. 5 (1746; se BLÄSA, sbst. 1 slutet).

SAOB

Alfabetisk lista

  blänning subst.2
  blära subst.
  bläs subst.
  bläsa subst.
  bläsa verb
  bläsig adj.
  bläsot adj.
  bläster subst.
  blästra subst.
  blätsa verb
  blätsan subst.

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content