SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOFASTHET 3fast~he2t, äfv. 3~fas2t-het, r. l. f.; best. -en.
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara bofast. Samtiden 1872, s. 633. Öfvergången från vandringslif till bofasthet. Svensén Jorden 137 (1885).
Ssg: BOFASTHETS-BETYG. (förr) intyg om bofasthet. DA 1824, nr 40, s. 1. SFS 1835, nr 37, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content