publicerad: 1918
Ordformer
(bock- G. I:s reg. 18: 454 (1547: Bockewärck), Oxenst. brefv. 11: 19 (1614: bockverken), Möller (1790; med hänv. till boka))
Etymologi
[jfr sv. dial. boka, stöta, slå, bulta m. m., d. dial. boge, bulta, nor. dial. boka, bulta mjuk, gräfva m. m., mnt. o. mnl. boken, bulta, t. pochen, bulta, pocka (se POCKA); se för öfr. Tamm. I bet. b är ordet lånadt från mnt.]
a) (i bygdemålsfärgadt spr. l. fackspr., föga br.) bulta, sönderbulta, krossa. Harelungan .. hielper them som hafwa .. een swår andedrächt, (har-)blodet bokar och kråssar (blås-)Stenen. Sylvius De Mornay Rel. vissh. 163 (1671, 1674). I Lissabon förmales eller bokas en del (tobak) til Snus. Eberhardt Allm. hist. 4: 237 (1781). Körbanan är påfylld med ett .. lager af bokad sten. Tidskr. f. byggn. 1859, s. 104. Ett stampverk, under hvilket .. ”linkärfvarne” ”bokas” mot ett städ. Arenander Linodl. 45 (1910).
b) bergv. sönderslå (malm) till stycken af den för uppsättning på smältugnen lämpliga storleken. Then bokede och waskede malm. G. I:s reg. 17: 478 (1545). Man kan antingen boka torrt eller vått. Almroth Kem. 341 (1834). Efter rostningen bokas malmen antingen för hand, eller under bokverk eller bokhammare. Dens. Karmarsch 22 (1838). — jfr FIN-, FÖR-, GENOM-, GROF-, HAND-, MJÖL-, MULL-, SÖNDER-, TORR-, VATTEN-BOKA m. fl.
Särskilda förbindelser:
BOKA SÖNDER 10 40.
a) (föga br.) till a. Hård lera hvilken .. icke (kan) bokas sönder med yxhammarn. Brauner Tankar om åker 37 (1752). At boka sönder stenkålen i små bitar. Kalm Resa 2: 86 (1756).
BOKA UT 10 4. (föga br.) till a: medelst hamring l. stampning utplatta. Efter första smidningen bokas .. (kopparen) ut. Hülphers Dal. 19 (1762).
Ssgr (till b) [de flesta med motsvarigheter i t.]: A: BOK-BLECK. bleck med hål i l. galler hvarigenom malm bokas. Jernk. annal. 1827, s. 328. —
-HAMMARE. (boke- Johansson Noraskog 2: 143 (i handl. fr. 1546)) Viggformiga ändan af en bokhammare. Läsn. f. folket 1853, s. 56. —
-HÄLL. Bokningen för hand .. utfördes medelst en liten hammare och en bokhäll, som arbetaren i sittande ställning fasthöll mellan knäna. Jernk. annal. 1904, s. 46. —
-JÄRN. A. v. Svab i VetAH 1763, s. 313. I (bok-) stämplarnes nedre ända äro bokjernen anbragta, bestående af parallelipipediska block af gjutjern. Wetterdal Grufbr. 332 (1878). —
-KISTA, sbst.2 kista hvari malm bokas. Hiärne Berghlychta 452 (1687). Bokkistorne äro formerade af starka plankor .. och beklädde på inre sidan med tjocka Järnplåtar. .. Uti hvarje kista arbeta minst trenne Stämplar. Rinman 1: 286 (1788). —
-MALM. fattig malm som det icke lönar sig att uppsätta i smältugnen l. hyttan l. extraktionsverket, förrän den bokats i mindre stycken o. sofrats. Oxenst. brefv. 11: 354 (1646). (Till malmens o. bergartens pulverisering) nyttjas den bekanta inrättningen af Bokverk, med hvars stämplar Bokmalmen eller Vasket sönderstötes. A. Svab i VetAH 1792, s. 271. Bokmalmen torrbokades först, innan den fördes till hyttan. Jernk. annal. 1884, s. 88. —
-SATS, sbst.2 samverkande antal stampar vid ett bokverk. En .. boksats .. med en lyfthöjd af 200 mm och en hastighet af 60 slag per stamp och min(ut). Jernk. annal. 1900, s. 539. Bokverket har 2 boksatser med 5 stämplar i hvarje. 2 Uppf. b. 5: 205 (1902). —
-STAMP.
-STIGARE. (†) = -VERKS-STIGARE. Bergv. 1: 425 (1691). En .. Bok- eller Skedstigare .. bör förstå at uti förekommande Stuffer och Stenar .. skilja särskilta sorter ifrån hvarannan. Rinman 1: 279 (1788). Lignell Dal 1: 315 (1851). —
-STYCKE. Bokstycken .. kallas vid Kopparhamrar de uti Diglarne utgutne halfrunda kopparstycken, i form af en hattkulle. Rinman (1788). Almroth Karmarsch 183 (1838). —
-STÄMPEL, sbst.2 järnskodd (jfr -JÄRN) vertikal bjälke i ett bokverk. Bokningen sker medelst et Vattenhjul, hvars horizontale hjulstock har åtskilliga Lyftarmar, som skiftevis häfva de verticalt stående Bokstämplarne. A. v. Svab i VetAH 1763, s. 313. —
-SULA. botten i bokkista mot hvilken malmen krossas af bokstämplarna. A. v. Svab i VetAH 1763, s. 313. Boksulan består stundom af tätt hopstampad småsten .., men oftare af en gjutjernshäll, som hvilar på ett jernblock. Wetterdal Grufbr. 332 (1878). —
-VERK, sbst.2 stampverk för malmers krossande.
a) om enskild apparat, bokkista. Thett Bockewärck, som thu .. willt fulborde och till rede göre lathe (vid Sala grufva). G. I:s reg. 18: 454 (1547); jfr b. Den store omkostnat, som går på bockverken och vaskekiörningen (vid Salberget). Oxenst. brefv. 11: 19 (1614). Ett stamp- eller bokverk .. består af 3—5 i en stark ställning fästade bokstämplar, hvilka medelst å en axelstock .. anbragta kuggar lyftas och sedan af sin egen tyngd nedfalla på den å boksulan liggande malmen. Wetterdal Grufbr. 332 (1878).
b) koll., om samtliga bredvid hvarandra uppställda bokkistor vid en grufva. The, som .. hafwa upbygt Bokwerket eller Hyttor (vid Sala grufva). Bergv. 1: 57 (1624). Bokverket (i Klaustal) .. utgöres af 8 stycken bokverk, hvardera bestående af 2 satser med 11 stampar. Jernk. annal. 1884, s. 83; jfr a. jfr TORR-, VÅT-BOKVERK. —
-VERKS-STOLPE. Vanligen inrättas Bokverken, såsom vid Sala, med trenne kistor, eller Bokfält, emellan fyra upstående starka Bokverksstolpar, eller Standare. Rinman 1: 286 (1788). —
-VERKE. (†) = -VERK. Ingen kan bruka .. (den omtalade malmen) utan Bokwärcke. Jernk. annal. 1898, s. 368 (i handl. fr. 1624). Wår och Cronones Grufwa, Hyttor och Bokwärken (vid Sala grufva). Bergv. 1: 57 (1624).
B: BOKE-HAMMARE, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content