BOLLE bol3e2, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. bolle, bulle; jfr sv. dial. bolle, isl. bolli, fsax. bollo, fht. bolla, feng. bolla (eng. bowl), etymologiskt identiskt med BULLE, rotbesläktadt med BOLL; jfr BÅL, skål. Formen bolla är urspr. oblik form af bolle]
(förr) ett slags rund skål; dryckesskål, bål. G. I:s reg. 24: 394 (1554). Store Barkenmeyere, Bullar och Bolkar. Stiernhielm Herc. 206 (1668). Bolla betydde fordomdags hos oss, en stor och vid skål, tilräckelig för et helt sälskap. Sv. mag. 1766, s. 17. Strindberg Sv. öden 1: 254 (1882). S. Erixon i Fataburen 1915, s. 193. — i bild. (Danskarna) haffua .. drucket them (dvs. svenskarna) til en besker bulle. Svart Gensv. F 4 a (1558). — jfr DRYCKES-, MJÖD-, OFFER-, SILFVER-, ÖL-BOLLE m. fl.
