SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
BOLTSTICKEL bol3t~stik2el, äfv. BOLLSTICKEL bol3~stik2el, r. l. m.; best. -n; pl. -sticklar.
Etymologi
[liksom d. boltstikke efter t. boltstichel, hvars första ssgsled är nt. bolte (se BULT) l. ock dess t. motsvarighet bolz(e, bolzen), i hvilket fall boltstichel urspr. bl. är en skrifform för bolzstichel, föranledd däraf att hväsljudet i z i tal sammanfallit med efterföljande s. Formen boll- torde bero på formell anslutning till BOLL; jfr dock äfv. den t. sidoformen pollstichel]
tekn. grafstickel med konvex undersida o. egg. Almroth Karmarsch 277 (1839). Konturen (af den på stansen kalkerade figuren) uppgraveras med en fin bollstickel. Meddel. fr. Sv. slöjdfören. 1891, s. 112.
Spoiler title