SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1919  
BONING 3niŋ2, sbst.4, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[afl. af BONA, v.2, l. sidobildning till BONAD efter mönstret af sådana ordpar som BYGGNAD: BYGGNING]
(i bygdemålsfärgadt spr., föga br.) bonad (se d. o. d). Mellan hängklädet ock gallbänken är boningen. .. Boningen är af papp eller väf, målad. A. Bondeson i Landsm. 1: 653 (1880).
Spoiler title
Spoiler content