BORDERÅ bor1derå4, r.; best. -n, stundom -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. bordereau, eg.: liten pappersremsa, diminutivafl. af bord, kant (se BÅRD)]
lista, förteckning, nota; särsk. handel. lista öfver växlar som skola diskonteras l. öfver inlämnade effekter l. penningsorter m. m. Nisbeth Handelslex. (1867). C. G. Laurin i Ord o. bild 1899, s. 500. Ekbohrn Främ. ord (1904). Beryktad är den ”bordereau” (öfver vissa militära papper hvilka skulle ha utbjudits åt främmande makt), som var ett af de viktigaste aktstyckena i Dreyfus-processen. 2 NF (1905).
