SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
BORGLÄGER bor3j~lä2ger, n.; best. -lägret; pl. =; förr äfv. -LÄGE, n.; best. -et; pl. -en; förr ngn gg -LEGA, f.
Ordformer
(borg- G. I:s reg. 6: 212 (1529) osv.; bor- Norrl. saml. 216 (cit. fr. 1544), RP 7: 426 (1639), boor- Gyllenius Diar. 24 (c. 1660), bår- Schultze Ordb. 2594 (c. 1755; betecknadt ss. hvard.). borg(h)a- G. I:s reg. 3: 86 (1526), Schönberg Bref 1: 222 (1778). borg(h)e- G. I:s reg. 3: 124 (1526), G. Reuterholm (1777) i Sv. turistfören. årsskr. 1909, s. 135; bårre- Carl IX Calend. 9 (1582), båre- Ekeblad Bref 2: 5 (1656). borgo- Brahe Kr. 45 (c. 1585). -läger (-leg(h)er) G. I:s reg. 3: 86, 124 (1526) osv., -läier G. I:s reg. 17: 67 (1545), -leiger Brahe Kr. 35 (c. 1585). -lägere (-legere) G. I:s reg. 18: 517, 892 (1547), -lägre (-legre) G. I:s reg. 17: 530 (1545), Tegel G. I 1: 43 (1622), Celsius G I 1: 137 (1746: Borgelägres folket). -läge (-leg(h)e) G. I:s reg. 3: 266 (1526), J. Silfverpatron (c. 1635) i Hist. handl. 20: 249, Afzelius Sagoh. 7: 55 (1853), -leie (-leye, -läije, -leige) G. I:s reg. 8: 345 (1533), 17: 36 (1545), Svart G. I 111 (1561), Lex. Linc. (1640; under distribuo), -legye G. I:s reg. 4: 70 (1527). -lei Carl IX Calend. 9 (1582). -leg Norrl. saml. 216 (cit. fr. 1544), Hist. handl. XIII. 1: 198 (1565: borgelegz-hoffmennerne); jfr BORGAR-LÄGER. -lega Biogr. lex. 21: 301 (efter handl. fr. 1537), Fin. urk. I. 1: 4 (c. 1600). -läga J. Silfverpatron (c. 1635) i Hist. handl. 20: 251 (: i borglägo))
Etymologi
[fsv. borgha lägher, motsv. d. borgeleje, mnt. borchleger; jfr BORGAR-LÄGER. Med afs. på formen -läge o. närstående former jfr FISK-LÄGE]
1) (i fråga om ä. förh.) inkvartering för krigsmanskap l. andra konungens tjänare samt kavallerihästar i l. vid borg l. slott l. kloster l. hos präst l. borgare l. bonde under tid då manskapet icke är upptaget af krigstjänst; äfv. mera lokalt: kvarter för krigsfolk; jfr BORGAR-LÄGER. I Suerige ær icke så gott tiilfelle tiil Borglæghe ther hesterne kunne om sommaren holles på stall som i danmark. G. I:s reg. 7: 492 (1530). Knechterne (som återkemmit från Gottland 1524) lade .. (konungen) allesamman i borgelege heem till prester och borgare öffuer hela Rijket. Svart G. I 85 (1561). At presterne bliffua aff medh taxen, när the hålla borgelegret. Sv. synodalakter 2: 34 (1585). (Fienden) hafver ähnnu inga af de sine förlagdt i borgläger; liggia alle i läger. A. Oxenstierna 2: 511 (1622). De tvister och klagomål, som i Krigsfolckets Qvarter eller Borgläger sig yppa. Abrahamsson 83 (1726). Wengelin G. minn. 75 (1893). — särsk. i utvidgad anv.
a) (†) i allm. om vistelse o. uppehälle hos andra: kvarter. Biscop Måens aff Schara, then ther (i Danmark) vppehållen varder, med frij brödh och gott borgelege. G. I:s reg. 8: 147 (1532). Jag ställde mitt borgläger på Aurich hos Grefvinnan (af Ostfrisland) mitt gamla Herrskap. S. Elofsson (1599) i HSH 12: 220. G. Reuterholm (1777) i Sv. turistfören. årsskr. 1909, s. 135.
b) (†) afgift i penningar l. in natura som erlades till soldaters m. m. underhåll i st. f. inkvartering. The .. twinger vtt theres Borgeläge i köpmanne warur med Puckende och Trugende. Fin. urk. I. 3: 37 (1594). C. Adlersparre i VittAH 3: 344 (1793).
2) (†) inkvarteradt manskap. G. I:s reg. 16: 98 (1544). Wij förnimme .. att thett borgelägre skal än nu liggie ther på gården, .. hade .. wäl trodt att foormarsken skulle lenge seden skyndet them häden. Därs. 17: 530 (1545). Wij .. wele haffwe liggendis ther opå samme grentz alth thet borgeläge både Ryttere och Knechter som opå Åbo slott .. ware pläge. FH 8: 74 (1551).
Anm. Af författare i senare tider har ordet missuppfattats ss. betecknande dels hofläger o. dels befäst läger. De kringrände Höfdingarnes borgläger. Dalin Hist. 2: 97 (1750). Dalin (1850). Orten, hvar Konungen då hade sitt hof- eller borgläger. Strinnholm Hist. 4: 366 (1852). Gotiskan var hofspråket i Attilas ungerska borgläger. Svensén Världsväg. 179 (1908).
Ssgr (till 1; förr): BORGLÄGERS-BONDE. bonde som är skyldig att hålla borgläger l. betala borglägerspenningar. Fin. urk. I. 1: 56 (c. 1597).
(jfr 2) -FOLK. Under den stora nöd de lidit .. voro Borgelägres folket (i Sthm 1522), igenom sjukdom .. förminskade. Celsius G. I 1: 137 (1746).
-HOFMAN~20 l. ~02. krigsman som ligger i borgläger. Hist. handl. XIII. 1: 198 (1565).
-HÄST. The monge borgelägers häster ther årligen holles på Stocholm. G. I:s reg. 16: 98 (1544). Därs. 26: 773 (1556).
-KNEKT. G. I:s reg. 24: 521 (1553). Sv. synodalakter 2: 25 (1585).
(jfr 1 b) -PENNINGAR, pl. jfr -TAXA. Jöns Håkonsson (lämnar) för sin borgelegespenninger salt ströming årliga 3 t:r. Norrl. saml. 311 (1553). Borglägers-penningarne fördeltes .. (knektarna) emellan på ett vist föreskrifvit sätt efter åldren i tjensten. C. Adlersparre i VittAH 3: 345 (1793).
-SVEN. (ung) soldat som är förlagd i borgläger. En klerk .. haffwer slagitt i frå sig wår borgelegisswen som til honum inlagd war. G. I:s reg. 7: 63 (1530).
(jfr 1 b) -TAXA. borglägerspenningar. G. I:s reg. 13: 104 (1540). Her Matz Nicolai, kyrckie prest udi Lixand i Dalerne, mhå .. bliffve frij för then borgelegx taxa, som han aff .. Lixand årligen utgöre pläger. Därs. 24: 142 (1553).
Spoiler title
Spoiler content