publicerad: 1920
BORNHOLMARE bå3rn~hol2mare, stundom (i sht i södra Sv.) bor3n~, ngn gg 0400 l. 0302, m.||(ig.) (om kvinna användes i allm. BORNHOLMSKA); best. -en, äfv. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr d. bornholmer]
person som är bosatt på l. bördig från ön Bornholm. Lagerbring Nya statsh. 122 (1777). Sv. biogr. lex. 8: 265 (1880).
Spoiler title
Spoiler content