SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1921 BORTTAGENHET bor3tagen~he2t, äfv. bor3t~ta2genhet, r. l. f.; best. -en. I. (†) användt ss. vbalsbst. till BORTTAGA. Hörsslens borttagenheet (dvs. förlust). Lindh Huuszapot. 57 (1675); jfr BORTTAGA 3. Hänryckning, borttagenhet eller extas. Hwasser Sm. skr. 1: 401 (1835, 1839); jfr BORTTAGA 1. Kontusionen hade försatt honom i ett tillstånd af borttagenhet (dvs. vanmakt). Almqvist GMim. 2: 150 (1842); jfr BORTTAGA 5. II. [till BORTTAGEN] (numera föga br.) gm slaganfall l. dyl. förorsakad förlust af rörelseförmåga (o. känsel), förlamning, lamhet; jfr BORTTAGELSE slutet. Hiärne Surbr. 22 (1680). Schulthess (1885). SAOB Alfabetisk lista bortsättning borttaga verb borttagande borttagelse subst. borttagen p. adj. borttagenhet subst. borttagning borttappa verb1 borttappad borttappande borttappelse Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
