SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1921  
BORÅS- bωrå3s~.
Etymologi
[af stadsnamnet BORÅS, i äldre tid äfven med anslutning till BORÅS, boråsare, ”knalle”]
i ssgr.
A: BORÅS-BO. boråsare. Stiernman Com. 2: 222 (1639). —
-FÄRG. (förr) V(äst)Göthar ha (af örnlafven, Lecanora tartarea Lin.) .. länge tilredt en röd färg under namn af Byttelet eller Boråsfärg. Liljeblad Flora 419 (1792). Scheutz Naturh. 327 (1843). —
-TYG. —
-TYSKA, r. (mindre br.) Månsing .. ett av de handlande Boråsboerr diktat språk, Borås-Tyska ällerr Rotvälska. Hof Dial. vestrog. 209 (1772). (Cavallin o.) Lysander 251 (1875).
B (†): BORÅSA-SKÖRT. kjol af tyg från Borås (l. ”knallebygden”). VDAkt. 1701, nr 112. —
-TÄCKE. jfr -SKÖRT. Bouppteckn. fr. Växiö (1823).
C (†): BORÅSE-LASS. lass med handelsvaror från Borås (l. ”knallebygden”). SP 1779, s. 152.
Anm. Af stadsnamnet BORÅS är bildadt Boråsiade [jfr ILIAD, äfvensom fr. Henriade] ss. namn på en komisk hjältedikt (1776) af Olof Rudbeck.
Spoiler title
Spoiler content