[af fr. bricole, kastmaskin, återstudsning, af it. briccola, kastmaskin]
(föga br.) spelt. i biljardspel, om det förhållandet då spelbollen först slår mot vallen o. vid återstudsningen träffar motspelarens boll. Andersson(1845). Ekbohrn(1868).
Ssg: BRIKOLL-STÖT. [efter fr. coup de bricole] Göra en brikollstöt. Dalin(1850). Träffar man första bollen indirekt, d. v. s. efter att först ha låtit spelbollen ta vallen, kallas detta brikollstöt. 2NF 3: 381(1904).
Afledn.: BRIKOLLERA, v. [af fr. bricoler] (föga br.) göra en brikollstöt. Lindskog Spelb. 312(1847).
