SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
BRONKER broŋ4ker, ngn gg BRONKIER broŋ4kier, pl.
Ordformer
(bronker (broncher) Lovén Huxley 75 (1871) osv. bronkier (bronchier) Lundberg, LoW (1911))
Etymologi
[jfr t. bronchie, eng. bronchia, pl., fr. bronche; af lat. bronchia, af gr. βρόγχια, pl., luftrör. Jfr BRONKIAL, BRONKIELL, BRONKIT, BRONKO-]
anat. luftrörets grenar (på människa l. djur). Lundberg Hufeland 189 (1839). Luftstrupen .., som nedstiger från svalget, bildar först en stam .., hvilken vid sin nedre ända delar sig i tvenne grenar, bronker, en till hvardera lungan. Svahn LbMuntlFöredr. 13 (1903). — jfr HUFVUD-BRONKER.
Spoiler title
Spoiler content