SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
BRONKIELL broŋ1kiäl4, stundom 4l, adj.
Etymologi
[afledn. af BRONK(I)ER; jfr BRONKIAL]
med. o. veter. adj. till BRONKER; särsk. i uttr. bronkiellt andningsljud, om det vid bronkialandning förekommande andningsljudet; äfv.: bronkialandning. 2NF (1905). Petersson FysUnders. 188 (1908). Hygiea 1922, s. 610.
Spoiler title
Spoiler content