BRÅSSA, r. l. f.; pl. -or; l. BRÅSS, f.?, l. BRÅSSE, f.?; pl. -er (möjl. att hänföra till bråssa).
Ordformer
(bråssa (brossa, bråtza) 1538—1773. brössa 1541. braass (brådtz) 1524—1554. bråsse (brossze) 1541 (: Gulbråsse)—1557. bråsser (brosser, bråtzer), pl., SvForns. samt 1530—1563 (: sölffbrosser))
Etymologi
[fsv. braz (bradz, brass), af mnt. brace, bratse, brasse, af mlat. bracia, bracea, bractia, lat. bractea, tunn metallplåt (jfr BRAKTEAT)]
(†) benämning på olika slags smycken af metall, i sht spännen. Han gifver Lijten Inga ringar små, / Förgylte bråtzer der ofvan vppå. SvForns. 2: 46. OPetri (1524) i SthmsTb. 1: 11. Sahlstedt (1773). — jfr GULD-BRÅSSE m. fl.
