SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1924 BRÅTA brå3ta2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or; äfv. BRÅTE brå3te2, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar. Ordformer (bråta 1635 (: Hufwudbråta), 1768 (: bråtor, pl.) osv. brota 1640. bråte 1910. brote c. 1580 (: Hufwudhbrote)) Etymologi [sv. dial. (Smål., Västergötl., Finl.) bråta, (lin)bråka, hufvudvärk, snufva, motsv. nor. dial. brota, (lin)bråka; till BRÅTA, v.1; jfr BRÅTE, sbst.2; i bet. II är ordet möjl. bildadt direkt till BRYTA] I. (i bygdemålsfärgadt spr.) redskap för bråkning af lin o. d., bråka. Linc. Cccc 3 a (1640). Arenander Lin. 44 (1910). II. [med afs. på bet. jfr BRÅKA, v. 3 a] (†) om hufvudvärk; i ssgn HUFVUD-BRÅTA. SAOB Alfabetisk lista bråska subst. bråspel subst. bråssa subst. bråssor subst. bråt bråta subst.1 bråta subst.2 bråta verb1 bråta verb2 bråtande bråte subst.1 Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
