publicerad: 1924
BÅLE bå3le2, sbst.2, n.
Ordformer
(äfv. skrifvet bo(h)le)
Etymologi
(i fackspr.) (timring af) rundtimmer l. grofva plankor. 1MinnNordM II. 1: 1 (1881). Två ladugårdsbyggnader, uppförde af gråsten och åt gårdssidan af bohle. PT 1892, nr 244, s. 4. Därs. 1904, nr 49 A, s. 3. — jfr EKE-, FURU-BÅLE m. fl.
Ssgr: BÅLE-STUGA. (föga br.) stuga byggd af båle; bålastuga. Fürst Stobæus 72 (i handl. fr. 1740). —
-VÄGG. 2:e uthusbyggnader med boleväggar under halm och spåntak. PT 1882, nr 118 B, s. 2. Därs. 1908, nr 238, s. 1.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content