SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BÅLVERK bå3l~vær2k, sbst.2, ngn gg BOLLVERK bol3~, n.; best. -et; pl. = ((†) -er GR 15: 117 (1543), L. Paulinus Gothus Arch. 148 (1630)).
Ordformer
(bul- GR 15: 117 (1543), FSorbonius (1693) hos Dybeck Runa 1845, s. 104. bol- GR 29: 87 (1559), Askelöf SvMin. 86 (1834). bool- Gyllenius Diar. 142 (c. 1660). bohl- (bålh)- NAv. 20/11 1657, s. 6, Bonsdorff Kam. 658 (1833: bohlverkspenningar). bål- Dalin Hist. 1: 532 (1747) osv. boll- (båll-) 2Kon. 24: 10 (Bib. 1541), PT 1904, nr 28 A, s. 3. Anm. Hit har förts formen -verket, som kan vara best. såväl till detta ord som till BÅLVERKE, sbst.2)
Etymologi
[fsv. bolvārk, liksom d. bulværk, t. bollwerk, eng. bulwark, efter mnt. bolwerk l. mnl. bolwerc (holl. bolwerk); eg. samma ord som BÅLVERK, sbst.1 — Jfr det etymologiskt identiska BULEVARD]
1) (numera bl. i fråga om ä. förh.; se dock b) militärt verk, i sht försvarsverk, eg. af hopfogadt timmer l. af ett ramverk (väggar) af timmer med fyllning af jord, sten o. d.; skans, förskansning; ofta i förb. skansar och bålverk. 2Kon. 24: 10 (Bib. 1541). Byggia skantzer och bolwercker emot fiendernas anlop och tilsetningar. L. Paulinus Gothus Arch. 148 (1630). Castellet Christiansfort .. är en fyrkant med bollverk, utan grafvar. Oldendorp 1: 47 (1786). En af de vanligaste belägrings anstalter var att uppkasta bålverk .., som .. stundom (voro) högre än de fiendtlige murarne. Norrmann Eschenburg 2: 296 (1818). Topelius Planet. 1: 125 (1889). — särsk.
a) (†) mil. förskansning framför den egentliga fästningsmuren, bastion. Wärnskiöld Fortif. C 1 b (1673). Hazelius Bef. 324 (1857).
b) (fullt br.) mer l. mindre bildl.: försvar, skydd, värn. Brask Pufendorf Hist. 154 (1680). Nu skola svekets alla bollverk ramla. GLSilverstolpe Dikt. 1: 54 (1851). (Franzén) trånade till Paris, som i hans tanke var frihetens fäste och bålverk. Wirsén i 3SAH 2: 218 (1887). Sobieski .. betraktade sig som kristenhetens värn och bålverk i kampen mot det .. turkiska riket. PT 1902, nr 77 A, s. 3.
2) strandskoning af nedslagna pålar o. sammanfogadt timmer; skeppsbro af timmer; träkaj. GR 16: 486 (1544); möjl. till 3. BtÅboH I. 4: 65 (1629). Stormvädren (voro) så ovanliga, at .. bålvärken i sielfva Revels hamn sönderslogos. Dalin Hist. III. 2: 85 (1762). Långs vestra hamnarmen, hvars inre kajsida är fallfärdig, behöfver ett nytt bålverk uppföras. TT 1898, B. s. 139. — (†) om stenkaj. (Staden Tyrus) hafver tvenne stora Bollvärk af steen. Ehrenadler Tel. 102 (1723).
3) (†) fördämning, damm, eg. uppförd af timmer. Snowa .. är en Flod, bred nog, men updämd med ett Bolverk .. af ris, jord och halm. VetAH 1773, s. 211. Strinnholm Hist. 1: 434 (1834).
Ssgr: (1 a) BÅLVERKS-ANGEL. (†) mil. = -VINKEL. Rålamb 8: 79 (”71”) (1691). —
(2) -PENNINGAR, pl. afgift för rättighet att angöra hamnkaj, numera bl. utgående vid vissa norrl. lastageplatser, hvilkas kajer ägas af enskilda; jfr GRUNDPENNINGAR. Bonsdorff Kam. 658 (1833). TT 1894, B. s. 28. —
(1 a) -VINKEL. (†) mil. bastionsvinkel. Wärnskiöld Fortif. C 2 a (1673). Rålamb 8: 27 (1691).
Afledn.: BÅLVERKA, v. (†) till 1: anlägga bålverk. HFinlH 4: 265 (1556). Invånarne (hade) .. låtit bolverka för portarna. Hallenberg Hist. 3: 28 (1793). Möller (1807; angifvet ss. tr.).
Särsk. förb.: bålverka igen. (†) med bålverk stänga. Polackarna .. bollvärkade portten igen. HH 20: 340 (c. 1640).
bålverka till. (†) med bålverk stänga. HH 20: 295 (c. 1640).
Spoiler title
Spoiler content