publicerad: 1904
CENTIMETER sän1time4ter, äfv. sän4ti~ me1ter, stundom 30~20, r. (m. Dalin (1850), Wenström (1891)); best. -n; pl. =.
Etymologi
längdmått utgörande hundradedelen af en meter; stycke (af ngt) af en centimeters längd; i skrift vanl. förkortadt cm. En planka af 6 centimeters tjocklek. Synnerberg Cont. 69 (1813). Enheten för medicinal-längdmåttet är den franska metern, hvilken .. är sålunda indelad, att en meter innehåller tio decimeter, en decimeter tio centimeter och en centimeter tio millimeter. SFS 1869, nr 41, s. 1. Därs. 1878, nr 49, s. 2. G. Sundbärg i Ekon. samh. 1: 243 (1893). — jfr KUBIK-, KVADRAT-CENTIMETER.
Ssgr: CENTIMETER-BRED1030~, äfv. 3010~2. —
-MÅTT ~2. —
-SKALA~20. En centimeterskala af messing, innehållande 30 centimeter, deraf en indelad i millimeter. SFS 1869, nr 41, s. 2. —
-SKJUTNING~20. målskjutning vid hvilken träffarna beräknas efter sitt afstånd i centimeter från målskjutningstaflans medelpunkt (o. sammanlagda minsta antalet centimeter är bästa skjutresultatet). SDS 1899, nr 371, s. 2. —
Spoiler title
Spoiler content