publicerad: 1904
CENTNER sän4tner (Weste angifver för ordet både grav o. akut accent; sä´nntnr Dalin), r. l. m., äfv. n. (m. 2 Mos. 25: 39 (Bib. 1541), Sahlstedt, Enberg Sv. spr. 111 (1836; jämte n. i obest.), Dalin (1850), Linder Regl. 93 (1886; jämte n.), Lundell m. fl.; n. Lælius Res. 1: 125 (1588, 1595), Weste (1807; jämte m. i sg.), Falkman Mått 2: 26 (1885) m. fl.); best. -n, äfv. -et; pl. = ((†) centenerer Phrygius Föret. 21 (1620)); pl. best. -na.
Ordformer
(centener 2 Mos. 25: 39 (Bib. 1541), Phrygius Him. lif. 59 (1615), Lind (1749); centenär Lælius Mynt o. mått 1 (1588, 1595); centnär — ∪ Fånge 33 (c. 1710). — Anm. Med afs. på en form centen se anm. under CENTEN)
Etymologi
[af t. centner, zentner, ä. t. centener, zentener, mht. zentenære, zentener, zentner, af mlat. centenarius, centenarium, vikt af hundra skålpund, af lat. centenarius, adj., som innehåller hundra, af centum, hundra (jfr CENT, sbst.1, CENTAL, CENTEN, CENTONAL)]
1) benämning på en i flera länder brukad viktenhet af efter tid o. ort växlande storlek (vanl. = 100 skålpund); i Sv. (förr) ss. laggill viktenhet = 5 lispund l. 100 skålpund. Centipondium .. en centner. Var. rer. 46 (1538). Een Centenär hoos oss så myckit är som otte Lispund. Lælius Mynt o. mått 1 (1588, 1595). Demanter .. them Bisnagar sägz äga / Til många Centners Wigt. Spegel Guds verk 137 (1685). Centner är en vigt af 5 lispund, eller 100 skålpund; hvilken här i riket allenast brukas vid några få inrättningar, som merendels af tyska arbetare först blifvit införde .. I afseende uppå Bränstål och Järntråd förstås med en centner 100 skålpund Nürenbergervigt, som svarar emot 120 skålpund svensk victualievigt; men efter Amsterdams vigt .. gör 100 skålpund, eller en centner, i det närmaste 116 skålpund svensk victualievigt. Rinman (1788). (Ss. multipel af marken) torde kunna användas en i Sverige förut ej alldeles obekant vigt, kallad Centner, som utgöres af 100 marker. Bet. om mått 1823, s. 55. 1 centner (fördelas) i 100 skålpund. SFS 1855, nr 16, s. 6. Ensamt i Tyskland finnas 10 olika centner. Åstrand (1855). Falkman Mått 2: 26 (1885). bildl.: stor tyngd, stor (eg. vikts-)mängd af ngt; jfr -TYNGD. På swaga axlar iag en Centnärs börda tager. Fånge 33 (c. 1710; måhända ssg). En Centners vilja kan ej göra ett papper mindre lätt. Thorild 4: 21 (1792). — särsk. i uttr. metrisk centner (jfr slutet af anm. nedan).
Anm. Den sv. centnerns storlek fastställdes gm k. förordning af den 31 jan. 1855. Före denna tid var centnern, som icke var laglig viktenhet o. ej heller synnerligen allmänt i bruk, ej alltid o. öfverallt lika stor, i det på skilda tider o. orter (särsk. vid olika industriella anläggningar) användes från olika tyska o. holländska städer införda viktenheter. En slavisk centner, som synes hafva användts i Sv. i sht under 1500-talet (jfr Falkman Mått 2: 26 f. samt ex. fr. Lælius ofvan), var = 160 skålpund; jfr för öfr. ex. fr. Rinman ofvan. Sedan metersystemet gm k. förordning af d. 22 nov. 1878 införts i Sv., har centnern, som mest begagnades vid industriella verk o. d., däremot mindre i det dagliga lifvet, upphört att användas som viktenhet, o. i sammanhang därmed har anv. af ordet centner starkt aftagit. — I senare tid har bildats uttr. metrisk centner (se under 2) ss. beteckning för 100 kilogram; jfr DUBBEL-, METER-CENTNER.
2) så stor del l. kvantitet (af ett ämne) som väger en centner (se 1). 6 1/2 centner och 4 1/2 p:d Smör. Skara stifts jordeb. 15 (1540). En centener klart guld. 2 Mos. 25: 39 (Bib. 1541; öfv. 1903: talent). I Persien .. är 1. Centner .. (guld) worden lijka hållen, medh 13. Cent(ner) .. (silfver). Stiernhielm Arch. P 1 a (1644). Med gallmejgrufvan kom (man) så långt, att några tusen centner kunde föryttras. Rosenstein 1: 162 (1790). 1881 (hafva) .. tillverkats 260,981.14 c(en)t(ne)r tackjern med en medelkolåtgång af 1.72 t(unn)a kol per c(en)t(ne)r. C. A. Dellvik i Jernk. ann. 1882, s. 420. Hit (dvs. till London) komma årligen blott af hvete och mjöl 900 t(usen) metriska c(en)t(ne)r. Torpson Eur. 1: 65 (1895). — i bild. Ett qvintin förstånd är bättre än ett centner lärdom. Sv. ordspråksb. 32 (1865).
3) (†) kem. vid analys af mineral, malmer, metallegeringar osv. använd, godtyckligt vald viktenhet; vanl. = 1/4 lod vanlig vikt o. indelad i 100 skålpund à 32 lod; jfr PROBER-CENTNER. T. Bergman i VetANH 1: 283 (1780). Centnervigt uti proberkamrar är en proportionalvigt, som hvar och en kan taga til hvad tyngd som behagas; men beqvämligast sker det sålunda at 1/4 lod victualievigt antages för 100 skålpund, eller en centner. Rinman (1788). Åstrand (1855).
4) (intill midten af 1890-talet vid flottan användt) vattentätt, lådformigt l. fjärdingliknande förvaringskärl för krut(-karduser), rymmande en centner krut; jfr KRUT-CENTNER. Tj.-regl. f. fl. 1790, s. 45. Till centnernes upp- och igenslagning må inga andra deichslar nyttjas, än sådane, som äro af metall. SFS 1831, s. 312. Lådor eller centner, som innehålla de olika sorterne carduser. Platen Glascock 2: 7 (1837). Gynther Förf. 4: 660 (1854).
Ssgr (till 1): A: CENTNER-MIL30~2. tekn. vid beräkning af det mekaniska arbetet vid transport af gods använd enhet, uttryckande det arbete som utföres gm att föra en centner en mil. C. Annerstedt i Sv. tidskr. 1871, s. 154. Driftkostnaden per ton och kilometer är 6 öre om sommaren och högst 11 öre om vintern och hösten, motsvarande 2,72 till 5,00 öre per centnermil. Tekn. tidskr. 1887, s. 120. —
-TALS~2.
1) (numera föga br.) = -VIS 1. Grofva .. Hagel .. finnes til kiöps .. uppå Fateburshålmen .. Centenertals. PT 1758, nr 22, s. 6.
2) i massor af flera l. många centner; jfr -VIS 2. Många ställen .. hvarest man .. skulle kunna insamla denna korall centnertals. Brehm III. 2: 370 (1876). —
-TUNG~2. (centners- Envallsson Peter d. store 54 (1799), Franzén Skald. 5: 234 (1836)) eg.: som väger en centner; mycket (l. tryckande) tung. Mer än centner tunge stenkulor. Humbla 319 (1740). Kastmaskiner, hvarmed de (dvs. de romerska krigarna) kastade centnertunga stenar. Uppf. b. 2: 104 (1873). En centnertung päls. G. F. Steffen i GHT 1897, nr 297 A, s. 2. bildl.: mycket tung, tryckande, svår. Hvart ord väger centners-tungt på min själ. Envallsson Peter d. store 54 (1799). Centnertunga år. Stagnelius 1: 83 (1813?). Under hela 1864 års sommar hvilade det för Danmark så olyckliga kriget centnertungt på våra hufvuden och höll oss i en ständig oro. De Geer Minnen 1: 271 (1892). —
-TYNGD~2. (centners- Tamm Sammans. ord 47 (1900)) stor tyngd; i sht bildl. Centnertyngd: onus gravissimum. Lindfors (1815). På mitt hjerta faller / En centnertyngd. Stagnelius 1: 449 (1821). Hatet är en centnertyngd, som ohjelpligt neddrager sitt offer i ett bottenlöst djup. Topelius Tänkeb. 101 (1895). —
-VIKT~2.
1) = CENTNER 1. Den af tyska tullföreningen antagna centnervigten .. är lika med 50 kilogrammer. Åstrand 1: 142 (1855).
2) (†) = CENTNER 3. Eljest har man ock små Centnervigter af annan beskaffenhet, i det at et Lod är fördeladt i 100:de- och 1000:dedelar, eller ock på andra sätt, såsom i 1600-delar, 3200-delar, 4000-delar o. s. v. til at nyttjas vid vägningar af mycket små och granlaga saker. Bergklint M. sam. 2: 432 (1775, 1792). —
-VIS~2, adv.
1) i partier af hvilka hvart o. ett väger en centner; jfr -TALS 1. Stålet .. säljes centner vis hela stängren, 8 communiter (dvs. tillsamman) hopbundne. Linné Ungd. 2: 209 (1734).
2) (numera mindre br.) = -TALS 2. (Kejsarhummer) säljes centnervis på fisktorget i Triest. Brehm III. 2: 224 (1876).
B (numera föga br.): CENTNERS-TUNG, -TYNGD, se A. —
-VIKTIG30~20. (föga br.) = CENTNER-TUNG. Eller också stiga vi ner på djupet med Tacitus och tänka de bottenlösa, de centnersvigtiga, de verldsomfattande romartankarna. Tegnér 3: 294 (1827).
Spoiler title
Spoiler content