SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CISSOID sis1oi4d (trestafvigt) l. -å- l. -ω- (sissåi´d Dalin), äfv. KISSOID kis1-, r. (f. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(kissoid NF 10: 1084 (1886). Anm. I ä. tid användes ordet i lat. form. A. v. Drake i VetAH 3: 6 (1742). N. Landerbeck i VetANH 20: 215 (1799))
Etymologi
[jfr t. cissoide, f., eng. cissoid, fr. cissoide, nylat. cissois, af gr. κισσοειδής, adj., murgrönsliknande, af κισσός, murgröna, o. εἶδος, gestalt. Anledningen till benämningen är, att ifrågavarande kroklinje företer en viss likhet med (basen af) ett murgrönsblad. Med afs. på bildningssättet jfr ANTROPOID, CYKLOID, ELLIPSOID, KONKOID, ROMBOID m. fl.]
geom. benämning på en af greken Diokles (som lefde omkring år 350 f. Kr.) uppfunnen kroklinje af tredje graden. Sissoiden som mycket liknar den Figur som buketunnor hafva, kan bäst upritas med behörigt Instrument. C. Polhem i VetAH 3: 122 (1742). Hill Apol. parab. VI (1832). Cissoiden är en kroklinie, som består af tvänne oändliga grenar, symmetriskt belägna med afseende på diametern (AB) och sammanlöpande i en spets (A). NF (1879). Björling Diff.-kalk. 224 (1893).
Ssg: CISSOID-GREN103~2.
Spoiler title
Spoiler content