SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CISTERCIENSER sis1tärsiän4ser l. -ær- l. -er-, stundom sistær1-, m.; best. -n; pl. =; äfv. CISTERCIENS -än4s, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(cistertzienser Möller (1745, under Citeaux; i ssgr). cisterzienser Conv.-lex. (1821))
Etymologi
[af t. cistercienser; jfr eng. cistercian, fr. cistercien, af Cistercium, det mlat. namnet på det nära Dijon belägna Citeaux]
munk tillhörande den (särsk. för sin stränga regel bekanta) orden som år 1098 instiftades i Citeaux af benediktinerabboten Robert S:t Michel; jfr BERNHARDINER. Cistercienser, the haffwa hwijt lincläde vtan på och swart jnnan fore. O. Petri Klost. A 4 b (1528). Schroderus Osiander 2: 616 (1635). Cistercienser, hvilka .. blefvo mycket kärkomne i dessa Nordiska länder. Dalin Hist. 2: 127 (1750). Att (ärkebiskop) Stephanus var Cistercienser, hafva vi .. anledning att antaga. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 190 (1843). Det var .. Cistercienserne förbudet att nedlägga några kostnader på utsirandet af sina egna kyrkor. H. Hildebrand i Ant. tidskr. 2: 350 (1869). Hahr Arkit. hist. 186 (1902).
Ssgr: A (Anm. Då icke annan form är angifven, förekommer hufvudformen cistercienser- i de icke utförda språkprofven): CISTERCIENSER-10030~, stundom 01030~, äfv. CISTERCIENS-1003~, stundom 0103~, -ABBOT~20 l. ~02. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 200 (1843). Cistercienser-abboten och Prosten i Visby. Strinnholm Hist. 5: 15 (1854). Hildebrand Medelt. 3: 972 (1903). —
-BRODER~20. jfr -MUNK. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 190 (1843). Wrangel Cisterc. 8 (1899). —
-DRÄKT~2. —
-KLOSTER~20. (cisterciens- Dalin Hist. 2: 145 (1750), NF 3: 377 (1879)) Möller (1745, under Citeaux). Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 204 (1843). Abboten i Alvastra .. hade ett visst förmyndareskap öfver Sveriges öfriga cistercienserkloster. Hildebrand Medelt. 3: 961 (1903). —
-KONVENT~02. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. I: 490 (1838). Därs. III. 2: 191 (1863). —
-KYRKA~20. Varnhems cistercienser-kyrka. H. Hildebrand i Ant. tidskr. 2: 350 (1869). Hahr Arkit. hist. 199 (1902). —
-MUNK~2. (cistercie´nsermunk Weste, cisstärrsiä`nnsrmúnnk Dalin) (cisterciens- Björkegren (1784, under cistercien)) jfr -BRODER. Möller (1745, under Citeaux). Dalin Hist. 2: 145 (1750). Strinnholm Hist. 4: 513 (1852). Det berättas, att de själfve (dvs. konung Sverker d. ä. o. hans gemål) hos den hel. Bernhard begärt cisterciensermunkar för grundläggning af en stiftelse i Sverige. Wrangel Cisterc. 9 (1899). —
-NUNNA~20 (cistercie´nsernunna Weste). (cisterciens- Lagerbring, Björkegren (1784, under cistercien)) jfr -SYSTER. Lagerbring 1 Hist. 2: 784 (1773). Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 192 (1843). Strinnholm Hist. 5: 99 (1854). Hildebrand Medelt. 3: 966 (1903). —
-ORDEN~20. (cistertiensers- Dryselius. cisterciens- Björkegren (1784, under Citeaux), NF (1879)) Dryselius Kyrkohist. öfv. NT 422 (1708). Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 200 (1843). Den (munkorden), som först grundade dotterkloster i Sverige, var cistercienserorden. Wrangel Cisterc. 3 (1899). Hildebrand Medelt. 3: 969 (1903). —
-REGEL(N) ~20. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 2: 497 (1850). —
-STIFTELSE~200. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. I: 491 (1838). (Biskop Eskil i Lund) ombildade .. sitt .. benediktinerkloster Esrom till en cistercienserstiftelse. Wrangel Cisterc. 8 (1899). —
-STIL~2. i fråga om cisterciensernas, i den romanska byggnadsstilen uppförda, för stränga o. enkla arkitektoniska former utmärkta kloster- o. kyrkobyggnader. Hahr Arkit. hist. 200 (1902). —
-SYSTER~20. jfr -NUNNA. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 192 (1843). Därs. III. 2: 192 (1863).
B (†): CISTERCIENSERS-ORDEN, se A.
Spoiler title
Spoiler content