SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CITERA site4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2 (cite´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), CITATION (se d. o.); CITATOR (se d. o.); jfr CITAT.
Etymologi
[jfr t. citieren, eng. cite, af fr. citer, af lat. citare, framropa, stämma, åberopa, af ciere, bringa i rörelse, sätta i gång (jfr CITO); jfr EXCITERA, INCITAMENT, RECITERA, SOLLICITATION]
1) (numera bl. arkaiserande) stämma l. (skriftligen) kalla (ngn) att infinna sig inför domstol (l. i allm. inför ngn myndighet). G. I:s reg. 18: 196 (1546). (Domhafvandena o. bisittarna skola) hafwa macht at stämpna och citera på Parternas ödmiuke begäran them som swara skole. Schmedeman Just. 149 (1615). Stockholms stads Cämners-Räts stämning .. hvarutinnan Hr Öfverste-Lieutenanten citeras til berörde Rät för det han burit hat (dvs. hatt) med galon emot Kläde-Ordningen. 2 RARP 4: 380 (1727). (Marie Antoinette) blef citerad för revolutions Tribunalet. Leopold i 2 Saml. 8: 99 (1793). Då de så stodo på knä, talade Konungen (dvs. Kristian II) med hårda ord till Grefven (dvs. grefve Kristoffer) och citerade honom inför Guds domstol. Strinnholm Vas. 3: 332 (1823). Wetterbergh Altart. 183 (1848). Jungberg (1873). — jfr INCITERA (instämma).
2) [jfr t. einen geist citieren] (numera bl. arkaiserande) högtidligen mana, besvärja (andar osv.). Kom allenast, om vi ock skola nödgas citera dig genom 3 gånger 3. G. A. Reuterholm (1792) hos Warburg Ehrensvärd 299 (i bref t. en frimurarebroder). Vi fordra, citera, besvärja och mana dig, att du ingen ro skall ha i luft, skyar, Gehenna eller hvilken annan ort som helst. Rydberg Vap. 372 (1891).
3) (numera mindre br.) omtala, nämna. Någhre Scribenter citera andra (romerska) Keysare, vnder hwilka thesse förfölielser (af kristna) äre skedde. Baazius Upp. H 2 a (1629). Stiernhielm Fateb. (1643, under allmänning). Vid den phlogistiska kemiens fall fick man med en ny nomenclatur nya tecken .. Den citerade Tabellen visar äfven dessa tecken. Berzelius Kemi 3: 250 (1818). Almqvist Kap. 39 (1838). Vi hafva ju fria stater, mycket fria, så att de till och med citeras såsom mönster för oss sjelfva. B. E. Malmström 7: 410 (1845); jfr 4. Ett rättsfall .., som, af Bamberger citeradt under 1871 års riksdagsdebatt, sedermera ofta plägat anföras i litteraturen öfver denna fråga. Forssell Stud. 2: 23 (1884, 1888); jfr 4.
4) anföra.
a) (numera föga br.) till stöd för en åsikt l. mening beropa sig på (ngt), åberopa. The (bruka) .. thenna Scrifften .. icke rett, som henne citera och införa emoot .. nödhtorfftiga stadgar och ordningar. L. Petri Kyrkost. 11 b (1566). Swedberg Schibb. 255 (1716). De lagsens rum, som (rikets ständers) Commission citerat. 2 RARP 4: 519 (1727). Citera Biblen emot Förordningarne. Dalin Arg. 2: 107 (1734, 1754). Leopold 3: 456 (1794, 1816). Vi måste .. hafva en helig skrift att citera inför det rättroende folket. Rydberg Frib. 28 (1857, 1866). jfr: Konung Johan .. regerade i förstone wäl .. så att theraf ännu i dag förorsakas att ständerne .. citera konung Göstaffs sidsta och konung Johans första regements tijdh. Gustaf II Adolf 77 (c. 1620). — (†) beropa sig på (en person), vädja till. Den citerade fröken Andreetta. Wetterbergh Altart. 602 (1848).
b) i tal l. skrift anföra (äfv. i öfversättning) en persons l. en skrifts ord; gm utsättande af citationstecken utmärka, att ett ställe, uttryck o. d. är citat; angifva (skrift o. d.) ss. sin källa; gm titel(förkortning) o. d. hänvisa till skrift för återfinnande af visst uttryck l. ord; vid hänvisning beteckna (skrift o. d.) med (förkortning). Han kan aldrig citera rätt. Citera ordagrant, korrekt, falskt, oriktigt. På det citerade stället. Den citerade upplagans tryckår. 1734 års lag citeras i Svenska Akademiens ordbok efter balkarna. Hvardera skulle citera een Psalm uhr Psalm-Booken. S. Columbus Vitt. 285 (c. 1678). Bibliske Språken äro .. tillagde .. (för att) af citerade Capitel och Werser bewijsa, huru många Bemärkelser, thet .. Swenske Ordet .. hafwa kan. Wallenius Proj. Föret. (1682). E. Benzelius d. y. i Benz. brefv. 232 (1736). Buscagrius .. i en disputation citerar orätt en author. Linné Nem. 61 (c. 1775). Visst slumrar han ibland, vår goda Far, Homer: / Horatii egna ord — Förlåt jag blott citerar. Kellgren 2: 79 (1787). Det är i sanning förunderligt, till hvad grad man kan Citera som en skälm! Thorild 4: 40 (1792). (Att låta) Barnen sjelfva efterslå de, under styckena i Förklaringen, blott citerade (bibel-)Språken. Lindblom Kat. Erinran (1810). (Infall) af den grofhuggna beskaffenhet, att de svårligen i fruntimmerssällskap kunde citeras. K. Lilljebjörn Hågk. 44 (1838). Nordström, som i sina Bidrag flitigt begagnat mina Juridiska afhandlingar, dem han dock ej funnit för godt att på något enda ställe citera. Schlyter Ordb. XI (1877). Citera Stjernhjelms edition (af Västgötalagen). Därs. XX. Då citat förekommer i redan förut citerad sats, användes dertill antingen citationstecken af annan sort eller också enkla apostrofer. Nordin Boktr. 105 (1881). Vetenskapsmannen citerar sina källor. Strindberg Utop. 195 (1885). Pl(acitusdrápa) siteras äfter Finnur Jónssons avtryck. Larsson Ordförrådet II (1891). Ett ställe i ett bref af Josias Carl (Cederhjelm) .. bör här citeras såsom ett prof på hans briljanta brefstil. Levertin Sv. gestalt. 222 (1903). Till och med den gamle Richardson .. citerar hon (dvs. Fredrika Bremer). Sylwan Sv. lit. 105 (1903). Svenska Akademiens Ordbok citeras SAOB. O. Östergren i Språk o. stil 3: 158 (1904). jfr: Upsala Universitets Bibl(iotek) citeras: U. B. Kruse Nordenflycht VI (1895).
Spoiler title
Spoiler content