DAGTECKNA da3g~tek2na, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.).
Etymologi
[af DAG o. TECKNA (jfr särsk.: Teckna dagen på något. Sahlstedt (1769; under datera), samt: Teckna dagetalet i bredden (på skrifboken). O. Laurelius i KOF II. 1: 448 (1659)); jfr DAG I 3 a η. Ordet är i Sv. först användt af V. Rydberg i st. f. lånordet DATERA (se Cederschiöld Kvinnospr. 103 (1891, 1900). I d. (o. d.-nor.) har dagtegne ngt tidigare än DAGTECKNA i Sv. blifvit föreslaget till införande (se Dahl D. hjælpeordb. (1875), Knudsen Unorsk og norsk (1881; under datere)), men har där icke vunnit ngn spridning. Holl. dagteekenen är betydligt äldre än de nordiska motsvarigheterna o. har måhända varit förebilden till dessa]
1) (i sht i skriftspr.) tr.: teckna datum på (en skrifvelse o. d.), datera; i sht i p. pf. En hennes (dvs. bibelkommissionens) framställning, dagtecknad d. 3 Augusti samma år. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 357. Stadgar och resolutioner dagtecknades från Dirschau som från Nürnberg eller om bord på flottorna. M. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 72 (1881). (Falu grufvas) äldsta kända privilegier äro dagtecknade d. 24 Febr. 1347. NF 4: 1002 (1881). Hvarje .. uttaget prof skall dagtecknas och införas i kontrollanstaltens journal. LAHT 1882, s. 56. Den 10 oktober 1881 kunde han (dvs. Nordenskiöld) dagteckna sitt företal (till sin bok om Vegas färd). E. W. Dahlgren i Ymer 1902, s. 254. — abs. De utmärktaste grekiske lärde dagtecknade efter det rörliga året, när de ville gifva de noggrannaste tidsuppgifter. Rydberg Urpatr. 31 (1873).
2) (föga br.) refl.: datera sig, förskrifva sig (från en viss tid). (Statistiska centralbyråns i Finland) första uppkomst dagtecknar sig från 1865. NF 15: 398 (1891).
