publicerad: 2003
TECKNA tek3na2, äv. täk3na2 (hos LoW (1889) anges äv. uttal med långt -e- i första stavelsen), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, SvTr. V. 1: 133 (1603: förteknelse), JBureus i 3SAH 23: 333 (c. 1640: tecknelsen), Sprinchorn LundLärovH II (i handl. fr. 1705: förtäcknelse)), -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(teck- (-ch-) 1525 (: teckne .. wp) osv. teeck- 1622 (: förteecknade, p. pf. pl.). teek- 1526—1665. teg- 1555 (: förtegnede, p. pf. pl.). tek- 1524 (: tekne .. wp)—1897 (: förtekna). täck- (-æ-, -ch-) 1524 (: betæcknat)—1757 (: företäcknade). täk- 1591 (:vptäknat, p. pf. n.)—1726 (: undertäknad, p. pf.))
Etymologi
[fsv. tekna; motsv. fd. tegnæ, tekna (d. tegne), nor. bm. tegne, fvn. teikna, nor. nn. teikne, motsv. got. taiknjan, fsax. tēknian, mlt. tēkenen, tēken, ffris. tēknia, mnl. tēkenen, teikenen (nl. tekenen), fht. zeihhanen (jfr äv. zeihhanōn), mht. zeichenen, zeichen (t. zeichnen), feng. tǣcn(i)an (jfr äv. tācnian); avledn. av TECKEN. — Jfr BETECKNA, TECKNING]
A. ge l. göra l. visa tecken l. vara l. utgöra tecken l. förse med tecken o. d.
1) motsv. TECKEN 1: (med finger l. hand l. gest l. kroppsrörelse l. kroppslig reaktion l. föremål o. d.) ge l. göra l. visa tecken; ofta med bestämning inledd av prep., särsk. till l. åt, med huvudord angivande föremål l. riktning som man gör tecken till l. mot l. vill leda uppmärksamheten på l. mot (i sht förr i uttr. teckna på ngn, peka på ngn, förr äv. bildl.: hänsyfta på ngn); äv. (o. utom i a o. c numera nästan bl.) med obj. bestående av inf. l. att-sats l. indirekt frågesats, särsk. i uttr. teckna till l. åt ngn (förr äv. med indir. obj.) att (osv.): medelst tecken meddela l. visa l. beordra ngn l. tillkännage l. antyda för ngn att osv.; förr äv. med substantiviskt obj.: medelst tecken meddela l. visa osv. (ngt); ngn gg äv. med saksubj.; äv. refl. (se b). Thå teeknadhe han them medh handena ath the schulle tiya. Apg. 12: 17 (NT 1526; Bib. 1917: gav tecken). Schroderus Os. III. 1: 277 (1635; bildl.). Viziren .. (gick) til Keysarens Kammar, och tecknade til Fruentimbret som ther wakade, at the skulle upwäckia Keysaren. Rålamb Resa 55 (1658, 1679). Iagh tecknadhe med handen att .. (bruden) skulle ståå hoos sin brudgum(m)e så länge hon skulle wijgass. VDAkt. 1683, nr 199. En Fru, som varit van, förrän han tekna hant, / Förnöga hans begär. Wallenberg (SVS) 1: 51 (1764). Till jorden visade jag honom (dvs. ängeln) vägen, / Och tecknade hans kosa genom luften. JGOxenstierna 4: 134 (1815). Birger tecknade med handen på den sanslöse kaptenen, och ovilkorligt drogo .. (husfolket) sig tillbaka. Carlén Rosen 246 (1842). För oss timvisarn redan / Tecknat midnatt med sitt stift. CGStrandberg 22 (c. 1860). Heidenstam Svensk. 1: 208 (1908: åt). Hon tecknade hän åt Sten Örrings rum. Ullman FlickÄra 132 (1909). Med ett rödbläckat pekfinger tecknade han, hur långt whiskyn skulle få stiga i hans glas. Spong Sjövinkel 449 (1949). — särsk.
a) motsv. TECKEN 1 a α, i fråga om samtal l. kommunikation med döv l. hörselskadad l. mellan döva l. hörselskadade: använda tecken l. teckenspråk (se d. o. 1 b), (sam)tala med tecken l. teckenspråk; äv. tr., dels: medelst teckenspråk bilda l. forma (ord o. d.), i sht i p. pf. i adjektivisk anv., i uttr. tecknad svenska, svenska (se SVENSKA, sbst.1 2) som (talas o. samtidigt) tecknas, dels med obj. bestående av att-sats l. indirekt frågesats o. d.: medelst teckenspråk meddela att osv. Så teeknadhe the .. (pojkens) fadher huad han wille kalla honom, och han .. screeff (på en tavla), säyandes, Joannes är ha(n)s nampn. Luk. 1: 62 (NT 1526). En Dumbe .. hvilken genom tecknande ofullkomligen nödgas ärsätta ett felande målföre. Botin SvSpr. 7 (1777). Intelligensen (hos den stumme mannen) är .. fri, så att han uppfattar hvad som säges, samt tecknar till svar. Hygiea 1843, s. 289. De tecknade med hvarandra, (dvs.) samtalade på teckenspråket. Sundén (1891). Fingerspråket .. bestående af fingerställningar och -rörelser, använda till och af döfstumma; att begagna sig af detta språk kallas oftast att ”teckna”. Noreen VS 1: 41 (1903). Tecknad svenska. (1977; titel). Deras lärare .. tecknar att .. (kursdeltagarna) är duktiga och mycket intresserade av att lära sig teckna. SDS 16 ⁄ 11 1996, s. C4.
b) (†) motsv. TECKEN 1 a β: göra korstecken (se d. o. 2 a); äv. tr., dels refl.: göra korstecken framför sig (äv. i uttr. teckna sig med korset o. d.), dels i icke refl. anv.: göra korstecken över (ngn); jfr KORSA 3, KORS-TECKNA 3. Teekna sich medh thet helgha kors. OPetri 1: 196 (1527). At beswäria Dieffuulen, Item, korsa och teekna, skal wara skrymterij. LPetri Exorc. D 6 a (1562). (Den romerske biskopen Sylvester stadgade) Biskoperna skola tekna then döpte för the falska Lärares öfwertalande skuld. Schroderus Os. 1: 256 (1635). Teckna sig med korset. Meurman (1847).
c) (delvis med anslutning till 6) i fråga om icke viljestyrd handling.
α) [jfr motsv. anv. av t. zeichnen] jäg. om villebråd vid jakt: visa tecken på att ha blivit träffad av skott(et); äv.: reagera vid an- l. påskjutning; vanl. med adverbiell bestämning angivande sättet varpå villebrådet tecknar (i ovan anförd bet.); särsk. i uttr. teckna i, äv. för l. efter skott(et), se SKOTT, sbst.2 2 b α ζ' slutet. Det sätt, hvarpå det anskjutna djuret ”tecknar” i och efter skottet. Hemberg JagtbDäggdj. 18 (1897). Djuret tecknade för skottet på för buffel .. karakteristiskt sätt. Wilhelm SolLys. 228 (1913). I skottet tecknade .. (bocken) inte, men skytten hade ändå en känsla av att han träffat. SvJakt 1970, s. 553. (Rådjuret) stannar ingalunda på platsen (när det blivit skadskjutet), tecknar dåligt eller kanske inte alls. JägUppslB 219 (1989). Ett vilt som oförberett träffas av en kula tecknar ofta ganska tydligt liksom också om skottet bommar. Därs. 471 (1994).
β) obstetr. om gravid kvinna: (gm smärre blödningar från livmoderhalsen) visa tecken på att förlossningsarbetet påbörjats. Cederschiöld HbBarnm. 83 (1822). Så hastig utvidgning av livmoderhalsen .. att små blodkärl brister och en obetydlig .. blödning uppstår, vilket .. kallas att barnaföderskan ”tecknar”. Lindskog o. Zetterberg 555 (1981).
2) (numera föga br.) med personsubj.: utgöra l. vara symbol för (ngn l. ngt), symbolisera (ngn l. ngt); med saksubj. (motsv. TECKEN 2): vara tecken l. symbol l. sinnebild för (ngt), ge symboliskt uttr. åt (ngt); betyda (ngt); jfr BETECKNA 2. Han som döper teknar och betydher gudh, så ath han gör thet på gudz wegna. OPetri 1: 376 (1528). Såsom brinnande lius sättias på staken och afftages effter ägarens wilia, så settias trogna Predikanter i församblingen aff Christo, thet han här teknar när han haffuer the 7 stiernor i sin höghra hand. Baazius Upp. 16 a (1629). Nu står här, at stiernorna falla nidh på Jordena såsom fijkon aff träd, ty teknas ther medh predicanters affal ifrå retta läran. Därs. 55 a. Tag emot det offret af min låga. / Det tecknar, som sig bör, min ömhet, — och min plåga! Leopold 1: 493 (1793, 1814). Om Sparren super i mjältsjuka, så tecknar det, att han varit illa gift. CAEhrensvärd Brev 2: 405 (1800). På andra stranden såg han sina skaror som .. viftade med hvita fanor till fienderna på motsatta sidan, tecknande fred! Strindberg HMin. 2: 45 (1905). — jfr SEGER-TECKNANDE.
3) förse (ngn l. ngt) med tecken l. kännetecken l. märke o. d., anbringa tecken osv. på (ngn l. ngt); märka l. markera (ngt med ngt).
a) motsv. TECKEN 3 (a): (i sht i särskiljande syfte) förse (ngn l. ngt) med tecken l. kännetecken l. märke o. d., anbringa tecken osv. på (ngn l. ngt); äv. med bestämning inledd av prep. med, äv. genom, vars huvudord betecknar tecken osv.: märka l. markera (ngt med ngt); äv. bildl. Görer icke iordhe(n)ne skadha ey heller haffuena .. så lenge wij teeknom wår gudz tienare på theras andlete. Upp. 7: 3 (NT 1526). (Jag hade) låtet märckia och teckna thet Timber och Ekewercke, som .. tiente till Skeps timberagens fortsättiande vthj Bodekull. HSH 31: 325 (1662). 17 St: Buldans Säckar technade med Kongl: Maÿtz Nampn, Crona och åhrtal 1729. HovförtärSthm 1730, s. 2996. (De) hafva behållit bruket att genom rygg- eller permstämplar teckna sig tillhöriga böcker. Eichhorn Stud. 3: 94 (1881). Så fort Hultenberg återsåg den sjuke märkte han genast att döden redan tecknat den fårade pannan. Forssman Aftonl. 10: 188 (1902). I katolska kyrkor tecknas .. (askonsdagen) gudstjänstbesökarna med aska i pannan. NE 2: 30 (1990). — jfr AN-, FÖR-, FÖRE-, KORS-TECKNA. — särsk. (†) i fråga om ä. folklig uppfattning, om Gud l. naturen: förse (ngn) med synlig(t) defekt l. fel. Wachta digh för dhen som naturen haar tecknadt .. (dvs.) Dhen som i födzlen haar fått något serdeles afftekn, han plägar i gemeen haa någon ond nyck. Grubb 840 (1665). Gud har teknat honom. Lind (1749). Lagman Liljensparre .. slöddrets anförare .. Tecknad .. af försynen. Sämre uppsyn är sällsynt utom på galerer. MoB 4: 134 (1795).
b) (i sht i vitter stil) behandla l. påverka (ngn l. ngt) på ett sådant sätt att han l. det får (mer l. mindre bestående) märke(n) l. efterkänningar därav, märka (se d. o. 3); särsk. i fråga om märke i form av sår l. bulnad l. ärr o. d.; äv. med obj. betecknande märke o. d.: anbringa, sätta; äv. (o. numera bl.) om ngt sakligt: märka l. prägla (ngn l. ngt); i sht i p. pf. Sus. 1: 59 (Bib. 1541). Jag kan wäl i sanning säja, att .. (dessa avfallna präster o. officerare) straxt effter affallet uti sina anleten ock ansickten särdeles tecknade blefwo .. ty de sågo wederstyggeligare .. ut än andra människior. KKD 2: 90 (1719). Dessa anletsdrag, tecknade af lyckans ogunst. CFleming i 2SAH 2: 225 (1799). Hennes i förtid åldrade drag, magra och knotiga, där solbränna och släpsamt arbete tecknat sina märken. Kerfstedt Bränn. 128 (1899).
4) om person l. sak: utmärka l. utstaka (ngt); markera (ngt); med sakligt huvudord äv.: utvisa (ngt); äv. mer l. mindre bildl. Somlighe som .. medh gingo wille merckia och tekna rwmet, men the kunde icke finnat. 2Mack. 2: 6 (Bib. 1541). Merkie hwar för sig, och teckne tijdher thessa, / Ragnels och Luszis dag och sedan Walbormässa. CupVen. A 7 b (1669). Han mins, hur (hären) .. / .. gick i striden fram och tecknade med blod / Sin bana mellan leder genombrutna. Runeberg (SVS) V. 3: 98 (1860). Det kunde icke finnas det ringaste tvifvel, att ju vetenskapens forskningar .. tecknade den bana, der hans kallelse var att pröfva sin unga kraft. WESvedelius i 2SAH 39: 16 (1864). Flodens väg genom kustbergen tecknas af en sammanhängande rad af forsar. Svensén Jord. 459 (1887). Väl hade blåa röklinjen från de första salvorna tecknat bröstvärnet för fienden, då detta (osv.). Högberg Frib. 222 (1910); möjl. till 8 b α.
5) (numera föga br.) med saksubj.: vara utmärkande l. betecknande för (ngn l. ngt), utmärka l. känneteckna (ngn l. ngt). Serenius Hhh 4 a (1734). All förtienst, som berömmes hos en annan, retar hans (dvs. den svartsjuke mannens) sot, hälst det teknar hans inbillning, at han eij är den, som I allena wärderen fram för andra. Kling Spect. Uu 1 a (1735). Vi skole öfverskåda händelsernas utveckling och uppsamla de spridda drag, som teckna tidens karakter. WESvedelius i 2SAH 21: 327 (1841). Ett litet uppträde .. hvilket tecknar Dahlgrens fintliga lynne. Arwidsson Dahlgren 18 (1847). Se där .. några tecknande drag av ”den norrländske indianen”, en ovanligt stark karaktärsmänniska. Högberg Frib. 13 (1910).
6) motsv. TECKEN 6 c, i fråga om att en händelse l. en företeelse l. ett förhållande o. d. är l. uppfattas ss. tecken på att ngt ska inträffa l. att ngn l. ngt ska utveckla sig så l. så framdeles, ungefär liktydigt med: förebåda, tyda på, låta ana; dels tr., dels (o. numera bl. mera tillf.) i uttr. teckna till ngt, förebåda osv. ngt. Äro Solenes eller Månens Circlar gråå, mörcka och swartachtige, thet tecknar Storm, Snö eller Rägn. IErici Colerus 1: 9 (c. 1645). Stormar thet Tridie Natten (i november), Tå tecknar thet Barne eller Qwinne dödh. Meyerus Alm. 1673, s. 22. Herr Blom, hvars första kända arbete redan tecknade en Mästare. 3SAH LXXX. 2: 27 (1793). Allt tecknar till omslag i vädret. Nilsson BombiNick 169 (1946).
a) (numera mindre br.) visa sig. En betänklig brytning tecknade sig .. inom denna adel sjelf, och bådade icke godt för dess framtid. Carlson Hist. 2: 29 (1856).
b) (†) i uttr. teckna sig (att) göra ngt, visa tecken att göra ngt. Teknar .. (bisvärmen) sig snart gå ut, kan man med en kjäpp knabba på skjägget (på bikupan), då Visen, som är ett fruktande creatur, går tillbaka. Linnæus Bijskjöts. 116 (1768). Det blir .. nödigt, at .. uplysa .. hwilka gamla fel under Kyrko-tukten förswunnit, och hwilka nya teknat sig at upstiga. UpsMötBesl. 1793, s. B 4 a.
c) (på visst sätt l. i viss riktning) arta sig l. utveckla sig; särsk. dels i uttr. teckna sig så l. så l. sådan l. sådan, arta sig (se ARTA III 1) så l. så l. sådan l. sådan, dels i uttr. teckna sig till ngt l. (till) att bli ngt l. sådan l. sådan, se ut att vilja utveckla sig till ngt l. att bli ngt l. sådan l. sådan, se ut att kunna bli ngt l. sådan l. sådan, arta sig (se ARTA III 2); numera företrädesvis dels med saksubj., dels opers. Med höbergningen hafver .. gått någott .. besvärligtt till .. Nu teknar ded sig väl någett bettre. AOxenstierna 2: 485 (1622). Det tecknar sig i åhr til ett frucktbart åhr, se huru tiockt kornet står. Lagerström Holberg Jeppe 22 (1735). Det tecknar sig till regn. Lindfors (1824). Huru tecknar han sig? Dens. Aurora .. tecknade sig att bli en bra husmoder. Wetterbergh Altart. 309 (1848). Gossen tecknar sig wäl. Cavallin (1876). Hushållerskan .. gjorde .. sig så gemen, att hon frågade .. (fiskaren) om det tecknade sig till att bli ett gott fiskafänge. Lagerlöf Mårb. 286 (1922). Barnbarn som teckna sig till det allra bästa. Bergman Kerrm. 41 (1927). Hela framtiden tecknade sig i detta ögonblick ljus och hoppfull för honom. Östergren (1956).
B. i fråga om åstadkommande av streck l. figur(er) l. symbol(er) o. d.; avbilda (ngn l. ngt) o. i anv. som ansluter sig härtill.
8) i fråga om mer l. mindre konstnärlig verksamhet: (medelst blyerts l. tusch l. bläck l. kol l. dyl., på fri hand) dra ett (en) l. flera streck l. linje(r) l. åstadkomma figur l. symbol o. d.; äv.: (yrkesmässigt) utföra illustrationer; äv. tr., dels med avs. på streck l. figur l. bild o. d.: åstadkomma på sådant sätt, dels med avs. på ngt l. ngn som avbildas: på sådant sätt återge (konturerna l. dragen av), rita av, dels med avs. på ngt som man förser med streck l. figurer osv.; stundom äv.: göra utkast l. skiss till (ngt); äv. refl. (se särsk. b α); jfr RITA, v.2 5. Teckna i tusch, efter modell. Teckna med en väl vässad penna. Han tecknar bra, dåligt. Teckna ett porträtt. Teckna papperet fullt med krumelurer. Schroderus Comenius 741 (1639). Han war .. i teknande och målande wäl erfaren. Humbla Landcr. 84 (1740). I Vatican-Capellet Sancta Sanctorum förvaras en Christus, som skall vara tecknad af Lucas och utmålad af Englar. Atterbom Minn. 511 (1818). Gravering på glas .. Det är nog att teckna mönstret med bläck tillsatt med gelatin eller kautchuc. Hagdahl DBäst. 31 (1885). Vi se, huru de, som afbilda lejonet, vanligen teckna det större än det i verkligheten är. De Geer Minn. 2: 172 (1892). (Hon) har tecknat till många .. författares verk. KvinnLittH 1: 212 (1981). — jfr AV-, EFTER-, FEL-, FULL-, FÖR-, FÖRE-, IN-, NID-, OM-, REN-, SNABB-TECKNA. — särsk.
a) i p. pf. i adjektivisk anv. — särsk.
β) i uttr. tecknad film, film (se d. o. 2) framställd gm fotografering av teckningar l. gm teckningar utförda direkt på filmremsan l. i dator. Även i Sverige göres det mycket tecknad film men nästan uteslutande för reklamändamål. NFMånKr. 1939, s. 790.
b) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i p. pf. (se särsk. δ). (Bröllopsdagen) som mäd Lyckans Färg mäd skiäl Hwijt teknas böör, / För thet at han med sigh alskiöns good Lycka för. Lucidor (SVS) 93 (1672). Neapels strand, tecknad såsom i silfverglans af en halfkrets tända lyktor. Bremer GVerld. 2: 310 (1860). Ett tillräckligt ljusstarkt objektiv, som med stor öppning tecknar skarpt så stort bildfält som möjligt. Roosval Schmidt 72 (1896). (Konståkaren) Torén visade mycket väl tecknade figurer, men för små. NordIdrL 1903, s. 43. — särsk.
α) ss. beteckning för att ngn l. ngt (t. ex. föremål l. byggnadsverk l. naturformation) visar l. åstadkommer (ngt, i sht en figur l. linje l. ett mönster o. d.); särsk. i pass. l. refl.: (för ngns syn) visa sig l. framträda (liksom en (kontur)teckning l. (silhuett- l. spegel)bild); avteckna (ngt l. sig; jfr AVTECKNA I 1 b); avspegla (ngt l. sig; jfr AVSPEGLA 1). Naturen tecknar sig här i starka och dristiga drag. Lanærus Försök 80 (1788). Landtborgen .. hwilken med en swartgrön brant tecknar en oregelbunden horizont. Ahlquist Öl. 1: 325 (1822). Månen, hvars fläckar tydligare än annars tecknade ett ansikte. Rydberg Sing. 191 (1894). När snön är tung på mark och gren, / och matt blott tecknas solens skifva. Hallström Skogsl. 117 (1904). En .. jämförelse mellan studentlifvet nu, och sådant det tecknade sig för snart 60 år sedan. LundagKron. 2: 48 (1921). Hon tecknade sig mot en mörk vägg och ljuset från matsalsdörren flöt över henne. Beijer BritaGrossh. 242 (1940).
β) om person: (i ord) forma l. framställa en (karakteristisk l. åskådlig) bild av (ngn l. ngt), ge en bild av (ngn l. ngt); beskriva l. skildra (ngn l. ngt); äv. med saksubj., särsk. betecknande skrift l. tal l. penna o. d.; äv.: i stora drag l. summariskt beskriva (ngt), skissera (ngt; se SKISSERA 2). Teckna ngns porträtt. OPetri 2: 250 (1528). Jag är ej ånger jag / At en bränvins-hjelte tekna / I rosenröda drag. Bellman 4: 50 (1769). De skrifter, som tecknat länders öden, regenters dygder eller fel. Rosenstein 3: 260 (c. 1790). Med några få men klara penseldrag teknar .. (C. J. L. Almqvist) en bild .. och skyndar till en annan. Runeberg (SVS) 9: 65 (1839). Då jag nu sökt teckna några spridda minnen från det Heurlinska hemmet, står allt där för mig i ett skimmer af sol och sommardag. MinnGPrästh. 1: 86 (1924). Han tecknade snabbt bakgrunden till dagens beslut. SvOrdb. (1986). — jfr AV-, SNABB-TECKNA o. SKARP-, SKÖN-TECKNAD o. SEDE-TECKNANDE. — särsk. (numera föga br.) i fråga om att ngn gm sina handlingar l. ord o. d. ger en bild av sig själv l. visar sin karaktär o. d.; särsk. i uttr. ngn tecknar sig l. tecknas i ngt. En i sin styrelse och sitt Läns förkofran tecknad Svensk Höfdinge. EconA 1808, apr. s. 34. Öfver hufvud tecknar sig Lisette, i de få bref af henne som finnas i behåll, såsom en på samma gång finkänslig och praktisk natur. Vasenius Top. 1: 154 (1912).
γ) fråga om att sinnesstämning l. karaktärsdrag o. d. tar sig synligt uttryck i ngns anletsdrag l. minspel l. blick o. d.; särsk.: avspegla l. uttrycka (ngt); äv. refl.: avspegla sig. (Jesus) stod nu mitt ibland sina fiender, med all den frimodighet, som oskyldigheten kan tekna uti ett ansikte. Bælter JesuH 5: 130 (1759). Fanny .. kastade på mig en hastig blick, i hvilken bestörtning och förebråelse lifligt tecknade sig. Palmblad Nov. 2: 32 (1841). Fasa tecknade sig i hennes ansikte. SvOrdb. (1986).
δ) i p. pf., särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv., om ansikte l. anletsdrag o. d.: (så l. så l. på det l. det sättet) formad l. danad o. d. En vackert tecknad profil. CAEhrensvärd (SVS) 1: 112 (1782). Han var en lång mager man, med skarpt tecknade, nästan hårda drag. Carlén Repr. 7 (1839). En vacker, reslig gestalt, med fint tecknade anletsdrag. Wetterbergh Sign. 145 (1843). Han såg hennes mun med dess obevekligt tecknade linjer. Krusenstjerna Fatt. 1: 410 (1935). Hon har små fina drag och en vackert tecknad mun. Hedberg DockDans. 58 (1955).
C. åstadkomma skrivtecken l. skrift o. i anv. som ansluter sig härtill.
9) (med penna o. d.) forma l. åstadkomma (skrivtecken l. siffra l. nottecken o. d.), skriva (se SKRIVA, v. 2); (med penna osv.) åstadkomma sekvens(er) av skrivtecken utgörande (visst stycke skrift, t. ex. ord l. namn); anteckna (ngt); äv. dels: skriva (se SKRIVA, v. 4) o. uttrycka l. uppge l. säga (ngt), dels: inrista (ngt), dels: fästa (ngt) i skrift, uppteckna (ngt); äv. (numera mindre br.) med obj. bestående av att-sats l. inf. l. indirekt frågesats; äv. dels refl., dels intr. (förr särsk. i uttr. teckna om ngn l. ngt, skriva om ngn l. ngt (se SKRIVA, v. 4 l)). Så gack nu och scriff thetta för them på een tafflo, och tekna thet vthi een book. Jes. 30: 8 (Bib. 1541). En gudfruchtigh Munk .. teknade på thet sextonde hundrade Åhret effter Christi Börd, at ther på skulle Munkaståndet blifwa förstördt. Schroderus Os. III. 1: 9 (1635). Det var en lycka at på Eders Excellences bref .. denne gången intet var teknat til hvilken expedition det hörde. BrinkmArch. 1: 223 (1717). Om någon utur jorden kan upkrafsa ett stycke af någon gammal sten som wore teknad med åtskillige stympade och ofulkomlige bokstäfwer .. hwad blifwer icke då för glädierop. Lundberg Paulson Erasmus 129 (1728). Han tecknar om Lovisa. Envallsson Slått. 9 (1787). De gamla baneren, på hvilka stod tecknadt: Romerska Senaten och Folket. Rydberg Ath. 185 (1859). Med tillhjelp af de kromatiska tecknen kan man .. teckna en och samma ton på olika sätt. Möller LbMus. 9 (1880). Den som tecknar dessa rader. FrSkog. 102 (1892). För den beredvillighet, med vilken alla boklån blivit mig lämnade, får jag här teckna mitt vördsamma tack. BtSödKultH 17: 55 (1921). — jfr AN-, EFTER-, FÖR-, FÖRE-, IN-, NED-, PÅ-, REN-, UPP-TECKNA o. NEDAN-TECKNAD. — särsk.
a) i uttr. teckna (sig) ngt till minnes; äv. med obj. bestående av att-sats l. indirekt frågesats.
α) i uttr. teckna sig ngt till minnes, skriva ned l. anteckna ngt till stöd för minnet l. för att man skall minnas det; äv. oeg., dels (o. vanl.): lägga ngt på minnet, dels: dra sig till minnes. Detta i kårthet anförde äro de resor och förrättningar, jag ifrån min ungdom genom gått, som jag här .. welat mig til minnes tekna. HC11H 7: 168 (1715). Jag tecknade mig .. genast till minnes allt hvad som tilldragit sig vid testamentets upprättande för att i händelse af behof kunna göra noggrant reda därför. De Geer Minn. 2: 196 (1892). Hvad kyrkans mått beträffar, teckna vi oss till minnes, att längden är ungefär 82 m. Schück o. Lundahl Lb. 1: 105 (1901). För tillfället är det nog att teckna sig till minnes, att hovkanslern .. bar närmaste ansvaret för detta vitsord. NAhnlund i 3SAH LXV. 2: 73 (1955).
β) (†) i uttr. teckna ngt till minnes, skriva ned l. anteckna ngt (för att kunna bevara kännedomen därom). Tagh .. 6 och 4. itt ther til, blifwer 11. tekna allenast itt vp, och thet andra til minnes. Hortulanus Rekn. A 4 a (1638). Wid alle sammankomster bör Protocoll hållas och til minnes teknas, hwad afhandlat och faststält blifwer. StadfUnderhCassa 1 ⁄ 2 1743, s. D 1 b. Adlerbeth HorSat. 69 (1814).
b) (†) med sakobj.: förteckna l. uppteckna l. upptaga l. införa l. registrera (ngt i lista l. register o. d.); med personobj. äv.: anteckna namnet på (ngn i lista l. register o. d.); särsk. dels i uttr. teckna ngn i mantal, mantalsskriva ngn (jfr MANTAL 4 b), dels i uttr. teckna ngn till böter, anteckna namnet på ngn som erhållit bötesstraff; äv. bildl. (jfr g). Den .. som hafuer minder Jordh är förmeer i Mantaallet tecknet. SUFinlH 2: 362 (1607). Sedhen opreciterades Rollan ock teknades dhe, som icke hade sigh insteltt, till Böter. RARP 4: 40 (1647). Wåår skuld och last / Hoon (dvs. Themis) teeknar fast / Medh största hast / Uthi sin swarta book föruthan rast. UHiärne (SvNatL) 149 (1665). På efterfrågan finnes ingen mera ägendom i Huset att teckna. BoupptVäxjö 1777. Flere (av rådsherrarna) hade .. bevisat, at de .. varit uppe i sitt Collegium .. ehuru de äfven blifvit teknade i Råds Protocollet, för det, at de något ögonblick också .. varit uppe i Rådkammaren. Schönberg Bref 3: 156 (1778). På mångfaldiga ställen af de heliga Böckerna är .. (fariséernas) dom tecknad. Tegnér (WB) 6: 217 (1828).
c) (†) med avs. på år: skriva (se SKRIVA, v. 2 f), i uttr. teckna ett nytt år. Man tecknade ett nytt år, och likväl var brudgummen icke återkommen. Carlén Rosen 643 (1842).
d) med avs. på ord l. bokstav l. språkljud l. tal (se TAL, sbst.1 3): skriva (så l. så; se SKRIVA, v. 2 j). SwFrOrdeB 145 (1703). Svårigheten att riktigt veta när ljudet å måste tecknas med denna bokstaf, eller med o .. är .. ej så stor. CGLeopold i 2SAH I. 2: 143 (1801). Några teckna derjämte l enkelt. Linder Regl. 23 (1882). Talet tio tecknas 10 eller X. Östergren (1956). Antalet perioder per sekund tecknas p/s. Bergholm Fys. 4: 51 (1957). — jfr DUBBEL-TECKNA.
e) i fråga om att skriva sitt namn l. sin namnteckning o. d. (jfr 10); äv. refl. (Lat.) Consignare .. (sv.) Teckna .. (t.) Zeichnen. Schroderus Lex. 67 (1637). — särsk.
α) med obj. betecknande namn (äv. egennamn) l. namnteckning. Han tecknade sitt namn med en sirlig släng. UtslagPolitMakth. 18 ⁄ 9 1747, s. 3 b. Then nye Ledamoten intager sit rum (efter inträdestalet), sedan han teknat sit namn. 1SAH 1: 26 (1786). Denna underskrift, hvilken .. (G. III) tecknade hos mig. Schröderheim Ant. 140 (1795). Vid Landslagens slut .. h ar skrifvaren teknat sitt namn Jacobus Iller. Schlyter ChrLL XLVI (1869). — särsk. i ä., formell avslutning i brev; ofta med utelämnat l. underförstått subj. Jag hinner nu ej mer än framföra Lauras helsningar och teckna Din trofaste vän Beskow. BvBeskow i 3SAH XXXVII. 2: 127 (1842). Anhållande .. om ursäkt för min dristighet (att be om upplysningar om Tegnérs hälsa), har jag äran med djupaste högaktning och tillgifvenhet teckna ödmjukt Hilda Wijk. HWijk hos Wrangel Blåögda 150 (1843). Inneslutande mig i eder vänskapsfulla hågkomst tecknar med tacksamhet eder förbundne Axel Nyblæus. Nyblæus Bref 10 (1881). Tecknar högaktningsfullt Olle Ohlson. Östergren (1956).
β) refl.
α') (†) underskriva sitt namn; äv. med predikativ bestämning, i uttr. teckna sig (så l. så), underteckna sig såsom (så l. så). Bäst jag fattade min penna / För at teckna mig er vän, / Kom (osv.). Kellgren (SVS) 2: 314 (c. 1790). Har äran teckna mig &. Meurman (1847).
β') i uttr. teckna sig med det l. det namnet, beteckna sig med det l. det namnet; äv. (i utvidgad anv., utan l. med föga tanke på namntecknande) i uttr. teckna sig så l. så, benämna l. kalla l. titulera sig så l. så. Han hette Anders, likt sin far, och tecknade sig fördenskull Andreas Morin Andersson. Almqvist Amor. XXV (1839). Brefskrifvaren hade tecknat sig med namnet Ulrik von Hutten. Rydberg Vap. 9 (1891). Den fule mannen som heter Lorenzo, som tecknar sig själf ”florentinsk borgare”. Söderhjelm ItRenäss. 139 (1907). Jonas Andersson, som mottagaren (av brevet) ännu tecknar sig, svarade (osv.). NAhnlund i 3SAH LXV. 2: 22 (1955). BonnierSvOrdb. (1980).
f) (†) närmande sig l. övergående i bet.: räkna (ngt). Hwar stund och tima iagh räknar, / Och på mina händer täknar. / Til thes j åter komma gän. Prytz OS C 3 a (1620). O at tu sielfwer komme snart; / Hwart ögnablek jag teknar. Lybecker 18 (c. 1715).
g) bildl. (jfr b). Se, på din fana tecknat är, / Att du skall stå i korsets här / Och kämpa för Guds ära. NPs. 1921, 635: 6. En mening står tecknad över vårt liv, och det är stundom möjligt att fly ifrån den. Hartman NattLys. 18 (1951). — särsk. (†) i uttr. teckna ngn l. ngt på l. i Herrens l. försynens hand, teckna ngn l. ngt i sin hand l. sina händer, ss. beteckning för Guds nåd att uppta ngn l. ngt i sitt förbund; äv. i uttr. teckna ngn l. ngt på sin hand l. sina händer, om Gud: (i sin nåd) uppta ngn l. ngt i sitt förbund. Sij, jagh haar på händer mina / Tecknat tigh och barnen tina. Ps. 1695, 289: 5. Glimmar i lifvets / Bok mitt namn? / Är det tecknadt, o ängel! / I Försonarens hand? Stagnelius (SVS) 2: 136 (c. 1820). Då skall äfven vårt ringa land åter varda tecknadt på Herrans högra hand. Atterbom Minnest. 2: 416 (1839).
10) [specialfall av 9 e] i fråga om att med namn l. namnteckning med bindande verkan skriva under handling, brev l. skrivelse o. d. i sht av juridisk karaktär; särsk. dels med obj. betecknande namn osv., dels med objektsväxling, med handling osv. l. belopp som obj., dels refl. — jfr IN-, NAMN-, PÅ-, UNDER-TECKNA.
a) med obj. betecknande namn l. namnteckning; i sht ss. tecken på att ngn åtar sig ngt l. bekräftar l. ansvarar för l. går i god för ngt o. d. Kongl. May:t .. (har) funnit, at hwar och en, som .. för enfaldigt och gement folck skrifwa och theras klagemål .. upsättia wil .. skal .. wara förplichtat at under .. skriften tekna sitt egit namn. Schmedeman Just. 1230 (1689). Jag har .. så litet bemödat mig at vinna Menighetens upmärksamhet .. at jag sällan eller aldrig teknat mit namn under de svaga försök, som undfallit min hand. Kellgren (SVS) 4: 350 (1784). Teckna sitt namn under ett kontrakt. Dalin (1854). Han tecknade sitt namn på listan. SvHandordb. (1966).
b) med objektsväxling: (i sht ss. tecken på att man garanterar l. går i god för riktigheten av l. erkänner sig som (juridiskt) ansvarig för tillkomsten l. utarbetandet av ngt) förse (handling l. dokument o. d.) med namn(underskrift), underteckna med namn(underskrift); förr äv. i uttr. teckna ngt med sitt namn l. med underskrift, underteckna ngt med sitt namn osv.; äv. bildl. Teckna kontrakt, avtal. Alle desse papper skole tecknas af een wår CammarRådh och een Assessore .. så att dhet papper, som icke är betecknat medh bägges nampn, skall icke skattas rätt inseglat och wara af något wärde. RARP 8: 246 (1660). Prästerskapet .. sammankallades af Hertigen .. til et Kyrkomöte, hvars beslut af honom sielf teknades. Dalin Hist. III. 2: 164 (1762). Ett wänskaps Förbund (har) blifwit teknadt, igenom hwilket .. en närmare wänskap mellan Swerige och Hans Stor-Britanniska Majestät, blifwit uplifwad. SvRStBesl. 15 ⁄ 10 1766, s. B 1 b. Teckna något med sitt namn. Sahlstedt (1773). Freds-wilkoren tecknades .. (den 1 Julii) 1343. Lagerbring 1Hist. 3: 385 (1776). Levin Schiller Cab. 83 (1800; med avs. på dödsdom, i bild). (G. C. v. Döbeln) som .. tecknar vapenhvilan i Jemtland för att spara onyttig blodsutgjutelse. WESvedelius i 2SAH 60: 280 (1883). Genomgångskonnossement tecknas till de flesta europeiska och transatlantiska hamnar. SDS 1925, nr 69, s. 14. SFS 1940, s. 1201 (med avs. på avtal). — särsk.
α) med avs. på firma l. företag l. organisation o. d.: ingå avtal med o. företräda i alla sammanhang med rättsligt bindande verkan; äv. inskränktare: med avs. på firma l. förening o. d.: å företags l. förenings vägnar med firmans osv. namn o. sitt personnamn underteckna (handling o. d.), t. ex. med rätt att kvittera ut medel från bank o. postgiro o. d.; jfr FIRMA, sbst. 1. Firman skall .. tecknas af styrelsens alla ledamöter gemensamt. SFS 1895, nr 65, s. 14. I enmansföretag verkställes firmateckning av företagaren själv, varvid han skall egenhändigt teckna det firmanamn, som angives i hans firmaregistreringsbevis. SvAffärslex. 150 (1948). Kamrern har rätt att teckna firman. SvHandordb. (1966).
β) i uttr. teckna borgen, underteckna borgensförbindelse, gå i borgen. Meurman (1847). Teckna borgen å en skuldförbindelse. Östergren (1956).
γ) beställa l. skaffa sig o. (med namnunderskrift) förbinda sig att betala för (ngt); äv. (o. numera vanl.) utan närmare tanke på namntecknande: beställa osv. o. betala för (ngt); särsk. i uttr. teckna aktier, (med namnteckning förbinda sig att) köpa andel(ar) l. lott(er) i aktiebolag; äv. med avs. på lån(esumma): (gm att underteckna lånehandling) förbinda sig (att återbetala); äv. abs. Teckna en försäkring. FörsäkrHafveristadga 1750, s. 4. Det nya Lånet är af ganska förförande wilkor, och åtskillige Banqvierer hafwa redan teknat ansenliga Summor. GT 1787, nr 144, s. 2. Teckna .. en police. Jungberg (1873). Teckna ett lån. Klint (1906). Tecknande af rikstelefonabonnemang. RTKatal. 1924, s. XIV. Samma månad tecknade Göteborgs stad .. aktier för en miljon. VFl. 1937, s. 6. Du som .. har råd att avvara en slant bör teckna, men tänk på att aktiesparande bör ses långsiktigt. SvD 4 ⁄ 9 1997, s. 33.
δ) med avs. på penningsumma o. d. dels: (med namnteckning) förbinda sig att betala, dels: satsa (i företag l. projekt o. d.) l. utlova (ss. bidrag till insamling o. d.); äv.: (på lista låta) anteckna sig för (penningsumma o. d.). De penningar, som gifne och tecknade ähre till Söder-Compagniet. RP 1: 155 (1629). Det erforderliga penningebeloppet (till en världsutställning) tecknades så godt som på ögonblicket. Hellberg Samtida 4: 150 (1871). Han har tecknat 100 kr. på listan för jordbävningens offer. Östergren (1956). Teckna bidrag till ngt. SvHandordb. (1966).
ε) (numera mindre br.) med avs. på risk: i egenskap av försäkringsgivare underteckna o. ingå avtal med försäkringstagare om att utbetala ersättning vid uppkommen skada l. förlust o. d., ge försäkring; jfr RISK, sbst. 2. Att enskilda kapitalister eller firmor lämna försäkring, teckna risker såsom det heter, är .. numera föga brukligt. Fliesberg Handel. 124 (1891). (Pansarbåten) ”Sverige” sjösättes den 3 maj. (Försäkringsbolagen) Gauthiod och Svea teckna riskerna vid sjösättningen. SvD 9 ⁄ 4 1915, s. 6.
c) refl.: anteckna sig l. skriva upp sitt namn (på en lista o. d.); vanl. i förb. med bestämning inledd av prep. för, med huvudord betecknande dels syftet med antecknandet, dels belopp o. d. som ngn (vid subskription l. köp av ngt) antecknat l. utfäst sig för; förr äv. i uttr. (låta) teckna sig att göra ngt, gm att (låta ngn) skriva sitt namn på en lista o. d. förklara l. uppge sig vilja göra ngt. Ibland andre practiquer brukade Påwen .. sigh til profijt, i thet Allmogen medh Korszet lät sigh tekna thet Helige Landet til at intaga. Brask Pufendorf Hist. 401 (1680). I går, då Borgareståndet gick i kyrkan, hade ej flere än 14 tecknat sig att äta på slottet. Liljecrona RiksdKul. 32 (1840). Han tecknade sig på listan för 100 r:dr. Dalin (1854). Hedenstierna Kaleid. 28 (1884; abs.). Genom subskription inom landet .. står hvar och en fritt att å en subskriptionslista teckna sig .. för ett visst antal obligationer. Fliesberg Handel. 101 (1891). En del hade tecknat sig för elektriciteten. Salje DessBröd. 266 (1964). Teckna sig för en försäkring. SvHandordb. (1966).
d) (†) i annan anv.: i uttr. teckna att göra ngt, gm att skriva sitt namn på en lista o. d. förklara l. uppge sig vilja göra ngt. Rikzens Rådh och någere aff adelen hafver .. teknat ij detta compani at partisipera in dhe 52000 r:d. OxBr. 11: 537 (1636).
11) (i vitter stil) med avs. på skrivelse, litterärt arbete o. d.: gm att skriva åstadkomma; författa l. producera (ngt); skriva (se SKRIVA, v. 9); särsk. i uttr. teckna ngns runa, se RUNA, sbst.1 5. SvFolks. 82 (1844; med avs. på skrift). — särsk. (numera bl. i ålderdomlig stil) med avs. på lag, närmande sig bet.: upprätta l. stifta l. utfärda; äv. bildl., med avs. på naturlagar, om Gud: bestämma. Jag emottog .. (ordförandeklubban) med sorg öfver det oblida öde, som nekade oss (dvs. Vetenskapsakademien) .. få utan val öfverlemna densamma i de händer, som tecknat våra lagar. Rosenstein PVetA 1789, s. 2. Samme Gud, som skref sin vilje i ditt hjerta, har ock tecknat Naturens lagar. LBÄ 36—38: 19 (1800).
D.
12) med nära anslutning till 3 (, 8 b δ), i p. pf., särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som har l. är försedd med (sådana l. sådana l. så l. så formade) fläckar l. linjer l. strimmor o. d.; äv. i uttr. tecknad med sådan l. sådan fläck o. d.: försedd med sådan l. sådan fläck osv.; särsk. (o. numera företrädesvis) om djur l. djurs hud l. päls l. fjäderdräkt l. dyl., äv. om växt(del); jfr MÄRKA 6. En vackert tecknad hund. Wäl teknat rör, (kiäpp). Serenius H 1 a (1734). Denna så teknade sten gaf tilkänna med sitt stinkande, at han war en Lapis suillus, eller Orsten. Linné Vg. 24 (1747). En halfvuxen katta .. tecknad .. med svart fläck under hakan och liksom med hvitt band kring halsen. GHT 1895, nr 257 A, s. 4. Örter .. med mäktiga, ibland brokigt tecknade bladskivor. Ekbrant VVRumsväxt. 219 (1955). — jfr MÖRK-, SEBRA-, SICKSACK-, SKYDDS-, SKÖLD-, SNIRKEL-, STJÄRN-, STRIM-TECKNAD.
Särsk. förb.: TECKNA AN. (†) till 9 (b): anteckna l. förteckna (ngn l. ngt) l. föra in (ngn l. ngt ngnstädes). Munster skrifuare, teckna them an, / Som borto ähro, huar ewige man! Asteropherus 79 (1609; uppl. 1909). De, som .. på .. (lärarens) frågor icke kunde lämna nöjaktiga svar, tecknades an i en bok medelst en ”prick”. Laurin Minn. 1: 130 (1929). jfr anteckna. —
TECKNA AV10 4. till 8: gm att teckna avbilda (ngn l. ngt), rita av (se rita av 1); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr teckna 8 b). Lalin Arachne 12 (1750). När vi teckne af för oss denna syndiga jordens rund, så äro de mörka ställena så många .. För dig (dvs. Gud) äro alla landsträckorna ljusa. Thomander 1: 559 (1849). (Arkitekten C.) Fontana (lät) Tessin teckna av på platsen ett stort antal byggnadsverk och skulpturer i Rom. Josephson Tessin 1: 54 (1930). jfr avteckna. —
TECKNA FÖR10 4, förr äv. FÖRE.
1) (†) till 1, i uttr. teckna för ngn ngt, gm tecken visa ngn ngt; äv. utan obj.; äv. med efterföljande att-sats, i uttr. teckna ngn före, med tecken meddela ngn (att). (Jag) togh honom affsijdes, och teknade honom före, at han skulle (osv.). Rålamb Resa 9 (1658, 1679). Man öpnade pungen, och jag stack min näfwa deri, utan at man behöfde widare tekna för mig; ty jag äger den lyckan at lätteligen begripa en sak af mig sjelf. Knöppel Blindeb. 39 (1746). ÖoL (1852).
2) (†) till 3 a: utmärka l. markera (ngt) gm att sätta tecken l. märke för l. framför det; jfr förteckna, v.1 1. Jag har .. tecknat för några ställen som vid ett hastigt genombläddrande .. fallit mig i ögonen. Leopold (SVS) II. 3: 81 (1798). Klint (1806).
3) (numera föga br.) till 8: (i samband med teckningsövning) teckna (ngt) ss. förebild l. mönster, i uttr. teckna för ngn ngt; äv. utan obj.; jfr företeckna 2, förteckna, v.1 3. Lind (1738). (Sv.) Tekna (rita) för en något, (t.) einem was vorzeichnen. Dens. (1749). Auerbach (1915). —
1) (mera tillf.) till 8, i fråga om att med penna o. d. åstadkomma linje l. figur o. d. på en icke färdig teckning: infoga l. föra in (ngt på tecknad bild o. d.). Teckna in en sjö på kartan. SvHandordb. (1966).
2) (†) till 9 b, = inteckna 3. Är icke det angelägit, at man förekommer, det Commission ey får penningar mera .. at man med lika skiäl nu teknar in deras egendom? 2RARP 6: 365 (1731). —
1) till 8: kasta ned (ngt; se kasta ned 2). Likasom en annan skrifver, tecknade han ned de små figurerna med en förvånande säkerhet i all hast, tog till penseln och målade dem i ett nu. Ahrenberg Männ. 2: 264 (1907).
2) till 9: fästa (ngt) i skrift; anteckna l. nedteckna l. uppteckna (ngt), skriva ned (ngt). Östergren (1956). Händelserna tecknas ner av en skrivkunnig med en fjäder på bockskinn. ALundkvist i 3SAH LXXXVIII. 2: 31 (1980). —
TECKNA OM10 4. till 8: teckna (ngt) på nytt (o. delvis på annat sätt); äv. bildl. (jfr teckna 8 b). Schulthess (1885). Han förföljde ansiktet med sina blickar, tecknade om det i fantasien. Strindberg Hafsb. 100 (1890). jfr omteckna. —
TECKNA PÅ10 4. (numera mindre br.) till 10 a, b: (ss. tecken på att man bekräftar l. ansvarar l. går i god för l. garanterar riktigheten) förse (ngt) med namnteckning, skriva på (ngt); äv. med obj. betecknande dels namn, dels belopp o. d.: skriva på, med avs. på belopp äv.: skriva sig för; äv. utan obj.; äv. (låta) anteckna sig på (ngt, i sht en lista o. d.). (Axel) skref .. den här lappen, som jag skulle be pappa teckna på. Jolin Kom. 48 (1845). Han tecknade på 10 mark på listan. Klint (1906). Dens. (med avs. på namn). Auerbach (1915; med avs. på kontrakt). StSvTyOrdb. (1989). jfr påteckna. —
TECKNA UNDER10 40. (numera mindre br.) till 9, 10 a, b, med obj. betecknande dels handling l. papper o. d., dels underskrift o. d.: skriva under, underteckna; äv. utan obj. Som jag aldrig älskat blodsutgiutelse, utan med all ömhet och medlidande tecknat under dödsdomar, så (osv.). 2RARP 14: 243 (1743). (Han) tecknade alltid under: ”din älskade Pål”. Benedictsson Peng. 187 (1885). Klint (1906; med avs. på namn). Wetterstedt kunde med visst skäl räkna på att Bourke nu skulle teckna under och att spelet snart skulle vara vunnet. HT 1931, s. 176. StSvTyOrdb. (1989). jfr underteckna. —
TECKNA UPP10 4, äv. OPP4. jfr uppteckna. till 9: skriva upp (ngt), fästa (ngt) i skrift; äv. anteckna l. förteckna l. registrera (ngn l. ngt); ofta med bestämning inledd av prep. i l. på med huvudord betecknande vari l. varpå ngt upptecknas; äv. (o. numera företrädesvis): (avlyssna o.) nedskriva (ngt, t. ex. dialekt l. musik), uppteckna; äv. utan obj.; förr äv. dels i uttr. teckna ngt upp, dels allmännare, utan (närmare) tanke på registrering l. återgivande i skriftlig form: ställa upp (tal o. d.). Tha (lät) ha(n)s naadh tekne tesse ept(er)sc(re)ffne wp paa ith regist(er). OPetri Tb. 4 (1524). Om någor icke wille lyda wår ordh, honom teckner wp vthi itt breff. KOF 1: 261 (1575). Swedberg SabbRo 1443 (1699, 1712; med avs. på församlingsbornas framsteg). Tiden skulle icke tillåta .. at noga tekna up alla hans gjorde anmärkningar på sina resor. Höpken ÅmVetA 1745, s. 15. Om jag wille teckna up .. (talet 4 587), borde iag sätta 4 i fjerde rummet ifrån höger, medan det skal få namn af tusende. Palmquist Räkn. 5 (1750). Müller .. tecknar upp i en annotationsbok. Hedberg Sardou 47 (1866). En dikt, som jag .. tecknade upp .. ur minnet. Martinson MötDikt. 68 (1950). Teckna upp .. dialekter. SvHandordb. (1966). —
1) till 3 a: peka ut (se peka ut 1 (a)). (Abrahams tjänare berättar) Hur han nu skickad war, at honom (dvs. Isak) hustru taga; / Hur han har bedit Gud i bästa måtton laga, / Och sielfwer teckna vt then Jungfru han beskiärt. Kolmodin QvSp. 1: 74 (1732). (Sv.) Teckna ut .. (eng.) to point out, to distinguish by marks. ÖoL (1852).
2) till 8.
a) teckna (ngt), särsk. i fråga om utsättande av (ngt) på bild l. karta o. d.; äv. bildl., med sakligt subj.: ge en bild av (ngt). De swarta sorger tekna ut, / Uti hans anlet, det beslut, / Som hiertat giort. Nordenflycht (SVS) 1: 296 (1744). (Han) gjorde sig efter boken en Glob .. Han teknade ordenteligen ut sina grader. SvMerc. 1765, s. 83. Ville, förstånd! du teckna dig ut en skönhetens urbild, / Blefve din tankes form evigt allena blott hon. AAGrafström 2: 254 (1826, 1864).
b) teckna ett utkast till (ngt); äv. bildl. Han hade med sin egen hand teknat ut alla modeller til hela byggnaden. Roman Holbg 260 (1746). Teckna ut, (dvs.) teckna utkast till. Dalin (1854). (Runebergs) gåfva att finna och teckna ut egendomliga gestalter. CGEstlander hos Runeberg 8: 356 (1902; normaluppl.).
Ssg (till 8; †): TECKNE-KONST. konsten att teckna. (Sv.) Tekne-konst, (eng.) The art of drawing. Serenius (1741). Målarkonst (i linier, contourer och färger, finnas ej färgor, så är tecknekonst). Tegnér FilosEstetSkr. 334 (1808).
Avledn.: TECKNARE, se d. o. —
TECKNARINNA1032, f. [jfr tecknare] (numera mindre br.) till 8: kvinna l. flicka som tecknar l. har tecknat; äv. bildl. (jfr 8 b). BL 11: 227 (1845). Fredrika Bremer .. är en banbryterska .. såsom den verklighetstrogna tecknarinnan af familje- och hvardagslifvet i sin tids Sverige. CRNyblom i 3SAH 16: 164 (1901). Jenny Nyström-Stoopendaal, de svenska barnens avgudade tecknarinna och sagoillustratör framför andra. SvD 26 ⁄ 6 1927, HoH s. 1. jfr SAOL (1973). —
TECKNERSKA, f. [jfr tecknare] (numera mindre br.) till 8: kvinnlig tecknare; särsk. om kvinna som yrkesmässigt ägnar sig åt att teckna. I fröknarna Videbäck och Vestberg ha ”Handarbetets vänner” utmärkta tecknerskor till moderna tapeter. SD(L) 1900, nr 365, s. 2. Fredrika (Bremer) var en talangfull tecknerska. Upsala 18 ⁄ 7 1951, s. 3. jfr SAOL (1998). — jfr mode-, mönster-, porträtt-, reklam-, snabb-tecknerska.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content