publicerad: 1907
DANTELIG, adj.
Ordformer
(danteligit, n.)
(†) adj. till DANTA: klandervärd. Är hon alztinges (dvs. allt igenom) så skön, at man på henne intet besmitteligit eller danteligit spörja kan. Schroderus Albert. 1: 80 (1638).
Spoiler title
Spoiler content