SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
DATOLIT dat1ωli4t l. -å- l. -o-, r. (l. m.); best. -en; pl. (om olika stycken) -er.
Etymologi
[jfr t. datolith, eng. datolite, fr. datolithe. Ordet är (oregelbundet) bildadt 1806 af den norske mineralogen J. Esmark af stammen i gr. δατεῖσϑαι, dela, o. λίϑος, sten (jfr MONOLIT, LITOGRAFI). Anledningen till namnet är, att vissa varieteter af detta mineral hafva en kornig textur]
miner. benämning på ett af vattenhaltigt kalciumborat o. kalciumsilikat bestående, monosymmetriskt kristalliserande mineral af växlande färg; stycke af ifrågavarande mineral. Berzelius Årsber. t. VetA 1829, s. 196. Erdmann Min. 490 (1853, 1860). Datoliter förekomma i granitmassivens periferi eller i deras närmaste omgifning. 2 NF (1906).
Spoiler title
Spoiler content