publicerad: 1908
DATUM da3tum2 (dàta (pl.) Dalin), sbst.2, n.; i best. anv. utan slutartikel; pl. data
Ordformer
Etymologi
[jfr t. data, pl., eng. datum (pl. data), fr. data, pl.; af (ny)lat. datum, data, ngt gifvet, det gifna, p. pf. n. sg., resp. pl. af lat. dare, gifva (jfr DATUM, sbst.1 o. sbst.3)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (i sht i vetenskapligt språk) ngt gifvet; uppgift (som kan läggas till grund för ett resonnemang osv.); faktum; vanl. i pl. Det (har) felats mig tilräckelige data til en fulkomlig jämförelse. P. Elvius i VetAH 4: 77 (1743). Til at finna dessa omlops antal .. fordras tvänne Datà, det ena är omlops antalen, som vatten-hjulet gör .. när det går utan last, ock det andra är den största tyngden, hvarmed hjulet kan belastas. Dens. Därs. 80. Samma brist af förfarenhet giör ock, at vårt förnuft ej har tilräckeliga data, at upplösa den frågan med säkerhet. Klingenstierna Musschenbroek 566 (1747). (Vi) vilje .. tilse, huru (dessa skäl) .. med andra Data kunna passa sig. Nicander Intr. i VetA 1776, s. 117. Icke heller hade man .. några säkra Data, huru stor egenteligen den gamla Romerska Foten varit. Därs. s. 121. Felaktiga Data. Därs. s. 138. (Jag) kan .. icke heller säga, om alla de data af historisk och politisk halt, som förekomma, äro punktligt tillförlitliga. Almqvist Drottn. j. 7 (1834). Jag (hade) helst önskat iakttaga tystnad uti ett ämne, der allmänheten redan eger alla nödiga data för att fälla en rätt dom. P. A. Siljeström i Tidskr. f. lär. 1847—48, s. 122. Hvad vi här sagt, grundar sig icke på några våra påhitt, utan följer klart af data, dem just denne Insändaren .. framlagt. Vinterbladet 1853, s. 214. Alla de data, vi genom skogskommitéens uppgifter samt konungens befallningshafvandes femårsberättelser innehafva ådagalägga, att ... Agardh (o. Ljungberg) Stat. III. 1: 57 (1857). Den psykologiska språkfilosofien hade ej tillräckligt bevisade data att stödja sig på. Claëson 1: 215 (1858). Vetenskapliga data hota aldrig sanningen. O. M. Reuter i UVTF 34: 5 (1886). Data för en stjernas ortbestämning. Hahnsson (1888). Dumrath Manacéïne 17 (1898). — (föga br.) i sg. Polyfem IV. 42: 2 (1811). Vid hvart enskildt datums correction bör (osv.). C. G. Spens i VetAH 1819, s. 51. (Den yttre realiteten) kan .. naturligtvis för jaget finnas till endast såsom ett medvetandets eget datum eller tillstånd. Rein Psyk. I: 335 (1876). Därs. II. 1: 386 (1891).
2) [bet.-utvecklingen har sannol. varit: ngt gifvet (beträffande en viss sak), karakteristikum (för denna sak), egenskap] (†) egenskap, beskaffenhet. Det (dvs. ett visst slags öl) adstringerar ganska starkt, hvilket datum intet godt öl bör äga. Linné Ungd. 2: 329 (1734).
Spoiler title
Spoiler content