publicerad: 1909
DEKORERA dek1ore4ra l. de1-, l. -kå- l. -kω-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), DEKORATION (se d. o.); jfr DEKORATRIS, -ATÖR samt DEKORATIV.
Etymologi
[jfr holl. decoreeren, t. dekorieren, af fr. décorer, af lat. decorare, afl. af decus (gen. decŏris), prydnad, heder (jfr DEKORUM). Jfr äfv. eng. decorate]
jfr OM-DEKORERA.
a) (för att göra ett festligt l. högtidligt l. angenämt intryck osv.) pryda (en plats, en byggnad, ett rum osv.); jfr DEKORATION 1 a. Att .. sjelfva kyrkan till en sådan pompeus (begrafnings-) act behörigen blifver decorerad. Crusenstolpe Tess. 2: 365 (i handl. fr. 1697). SP 1780, s. 10. Hela huset var .. eclaireradt, och fönstren .. väl decorerade. IT 1791, nr 6, s. 1. Guvernanten hjälpte kammarjungfrun att dekorera salongen med bladväxter. Edgren Kovalevsky 19 (1892). Dekorera sina väggar med madonnabilder. Larsson Stud. o. med. 89 (1894, 1904). Järnvägsstationen har dekorerats med flaggor och kläde m. m. SvD(L) 1907, nr 116, s. 7. — särsk.
β) (numera mindre br.) med afs. på en persons dräkt, klädesplagg o. d.: utstyra; utstoffera, garnera; vanl. skämts. (Den i galgen hängande) tjufven .. dråpligt decorerad, / Fick, nu i hast, en ann' schamplun. Lenngren 182 (1793). En trekantig Hatt, decourerad med Guldtofsar och Trens, svart Cocard och Läns Uniforms-Knapp. DA 1808, nr 11, s. 4. Sturzen-Becker 1: 175 (1861). Dessa (dvs. ungherrarna) dekorerades genast med servett i knapphålet. Carlén Skugg. 2: 216 (1865).
γ) om (mer l. mindre yrkesmässig) dekorering af (bostads)våningar: inreda; ordna med möblers placering o. konstsakers anbringande m. m. dyl.; äfv. abs. (N. N.) Möblerar och Dekorerar .. hela våningar och enstaka rum. Sthms adr.-kal. 1906, kartan (i annons).
δ) kok. o. sockerbag. med afs. på bakverk, finare maträtter o. dyl.: garnera, belägga. En timbalform smörjes med smör, dekoreras med tryffel eller tunga. Hagdahl Kok. 672 (1879). Grafström Kond. 294 (1892).
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] med personligt obj.: pryda (ngn) med ordenstecken l. medalj o. d.; hedra med ordensutmärkelse, medalj osv.; påkläda (ordensbroder) ordensinsignier; jfr DEKORATION 1 b. En decorerad generalsperson med anseende (dvs. ståtligt utseende) och någon talegåfva. J. C. Toll (c. 1772) i 2 Skån. saml. 4: 43. SP 1780, s. 12. Sedan Gillets Vänner Sig decorerat. Förh. o. upps. 17: 339 (c. 1790). Hela första (raden på operan) var upptagen af dekorerade, adel, präster och vasa-kommendörer. L. v. Hausswolff (1810) i För 100 år sen 195. En underofficer, af ett martialiskt utseende och rikt dekorerad. Snellman Tyskl. 378 (1842). Nordstjernan utdelas (nu) till köpmän, under det utmärkte konstnärer och vetenskapsmän dekoreras med Wasen. Vinterbladet 1853, s. 104. Wieselgren Vår samt. 4 (1865, 1880). Det finnes ett folk, som har det ryktet, att äran att blifva ”dekorerad” går framför allt. Rudin Ord t. ungd. 1: 98 (1894). jfr: Gillets med heders Tittlar Decorerade Ledamöters (rang). Förh. o. upps. 17: 280 (1786). jfr äfv.: Värdinnan dekorerade gästens frackuppslag med en ros. — jfr O-, ÖFVER-DEKORERAD.
c) [eg. en specialanv. af a; jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] i sht konst. o. byggn. på ett konstnärligt sätt pryda (ngt), gifva konstnärlig utsmyckning åt (ngt), anbringa ornament på (ngt); i sht med afs. på (större l. praktfullare) byggnaders yttre l. inre; äfv. abs.; ss. byggnadsterm motsatt KONSTRUERA. När man vil decorera ett stort och anseenligt hus, med åtskillige (kolonn-) ordningar uti Architecturen. König Mech. 73 (1752). En med ädla stenar decorerad gulddosa. SP 1809, nr 53, s. 2. Pausias decorerade först tak med målningar. Lénström Konst. hist. 155 (1848). (Salens) väggar .. äro af röd och grön .. s. k. stuck, dekorerade med listor och ornamenter i hvitt af gips. Portf. 1850, s. 226. (Tullgarn) är i det inre praktfullt och dekoreradt af Hilleström. Ill. Sv. 1: 452 (1866, 1882). Den del af konsten, som ligger på gränsen mellan arkitektur och måleri, .. nämligen ornamentiken, den dekorerande konsten. Nyblom i 3 SAH 13: 78 (1898). (Den gamla teatersalongens i Sthm) väggar, dekorerade af Adelcrantz med utomordentlig smak i hvitt och guld. Laurin Konsth. 601 (1900, 1905). Man (har) börjat återgå till gamla tiders goda och sunda regel, att konstruera (dvs. bygga) först och dekorera sedan. 2 NF 6: 43 (1906). — oeg. Den åt vinden vättande sidan (af badhotellet) .. började bli torr och gul och dekorerad på morgnarne med små saltkristaller från den skarpa salta luften. Nyblom Hum. 127 (1874, 1883). Äfventyrligt dekorerade pikkrabbor, Kruhs Jordkl. 2: 290 (1882). — jfr ÖFVER-DEKORERA, O-, STUCK-DEKORERAD m. fl.
d) pryda, utgöra prydnad för. (Jag) tycker .., att deras excellenser kunde .. genera sig med att sitta för att dekorera bordet, i synnerhet närmast öfverheten. L. v. Hausswolff (1810) i För 100 år sen 198. Den mörka barrskogen, som .. dekorerar storslaget vilda landskapsscenerier. SD(L) 1901, nr 516, s. 3. Målningarna, som talrikt dekorera kyrkans inre. Därs. 1902, nr 249, s. 2. — särsk.
α) utan obj.: vara dekorativ, ”göra sig”, parera, pryda sin plats. (C. Larssons väggmålningar i nationalmuseum) dekorera förträffligt. G. Göthe i SD(L) 1896, nr 496, s. 4. Därs. 1901, nr 142, s. 3.
β) (†) oeg. l. bildl. Nämnde vers, som ej längesedan decorerade Stockholms Posten. SP 1780, s. 887 (ironiskt). jfr: Herr Bjuggs Dissertation (har) decorerat sig med 2:ne dedicationer. Därs. 1098.
Spoiler title
Spoiler content