SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
DEMÖDIGHET, f. (n. Tidfördrijf B 1 b (c. 1695)); best. (ss. f.) -en.
Etymologi
[jfr mnt. demodicheit, fris. demödigheid, t. demütigkeit, afl. af det under DEMÖDIG behandlade ordet]
(†) till DEMÖDIG 1: ödmjukhet, undergifvenhet, underdånighet, vördnad, veneration. Ädla Stratonice, tror du iag torde / Moot tig een annan begärelse tee, / Än som min dygd och demödigheet borde. U. Hiärne Vitt. 63 (c. 1665). Denna HögEhrewyrdige Fadrens höga Gunst och synnerlige bewågenheet, skolom wij uthi aldra största ödmiukheet medh tienst och demödigheet bemöta. Växiö domk. arkiv 1676, nr 52. Leff vthi all som största demödigheet så störter ey Högfärdigheten tigh neder. Fuhrman Alm. 24 (1681). Mädh diupesta Veneration och Demödighet betakkar Jagh herr Inspectorn för dhen stoora gunst oc Affection jagh .. fikk hugna Mig uthaff uti herr Inspectorens högförnäma Huusz. Swedberg Schibb. 442 (1716; i parodisk härmning af samtidens skrifsätt).
Spoiler title
Spoiler content