SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1910  
DEPRESSION dep1räʃω4n l. de1-, l. -eʃ- (deprässchón Dalin), r. (f. Dalin (1850)); best. -en, ä. o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. = (Acrel Chir. händ. 6 (1759, 1775), Fock 1 Fys. 130 (1853, 1859)); pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. depression; af fr. dépression, lånadt af lat. depressio, vbalsbst. till deprimere (se DEPRIMERA); jfr PRESSION]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (föga br. utom i vissa fackliga anv.; jfr b, c, d, e, f, g β o. γ) handlingen att trycka ned l. sänka ngt, nedtryckning; förhållandet l. tillståndet att vara nedtryckt (i yttre, fysisk mening) l. nedsänkt l. längre ned befintlig i förh. till ngt annat. Thandens lutning eller depression åt ett eller annat håll. Florman Anat. 1: 256 (1823). Med taket gaf det hela ett visst utseende af nedtryckthet och depression. Wallin Bref o. dagb. 231 (1849). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (förr) med. om starroperation utförd på det sättet, att ögonlinsen medelst starrnål tryckes ned i glaskroppen. Om Starrens Depression. Sönnerberg Arneman 2: 141 (1804). Odhelius Ögonsjukd. 25 (1807). Linsens Depression. Nygren Ögonläk. 52 (1839). C. Rossander i Med. archiv 1863, 1: 208. Så vidt man kan finna af de gamles berättelser öfver operationerna för den gråa starren, är depressionen den äldsta methoden. Därs. 209.
b) [jfr motsv. anv. i t.] (fullt br.) fys. om den verkan af kapillariteten som yttrar sig däri, att vätskan i ett hårrör står lägre än utanför detsamma, då den ej fuktar rörväggarna, o. andra härmed besläktade fenomen; särsk. i uttr. kapillär depression; jfr deprimerande kapillaritet (se DEPRIMERA 1 b). Lundhquist Eisenlohr 474 (1841). Möjligheten för åtskilliga insekter att röra sig på vattenytan, utan att alls nedsjunka deruti, grundar sig .. derpå, att deras fötter icke fuktas, utan uppbäras genom den åstadkomna depression. Fock 1 Fys. 130 (1853, 1859). Kapillär attraktion .. eger rum, då vätskan fuktar (hår-)röret, .. kapillär depression l. repulsion .. i motsatt fall. NF 7: 248 (1883).
c) (fullt br.) fys. om den företeelsen, att kvicksilfverpelaren i en termometer som upphettats till hög temperatur o. därefter afkyles, sjunker under sitt normala läge; särsk. i uttr. depression af nollpunkten. Efter afsvalningen (uppstår) en depression hos nollpunkten, så mycket större ju hastigare termometern blifvit afkyld. Dahlander Fys. 495 (1886).
d) [jfr motsv. anv i t. samt fr. le coup a produit une dépression du crâne, lat. depressio cranii] (mindre br.) med. i fråga om brott å hufvudskålens l. ryggmärgens ben; särsk. konkret: krossadt benstycke som trängt(s) ned mot hjärnhinnan l. in i hjärnan, del af ryggkota som trängt(s) in i ryggmärgen; jfr IN-, NEDTRYCKNING. Acrel Chir. händ. 6 (1759, 1775). Medel til uplyftandet af en depression. Sönnerberg Arneman 1: 121 (1801). Borttagande af en båge af en ryggkota, i anledning af en fractur med depression derå. Ekström Årsber. om sv. läk.-sällsk. arb. 1827, s. 73. Ett fall af gammal depression på hjäranskålen. B. Carlson i Ups. läk.-fören. förh. 1895—96, s. 27.
e) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (fullt br.) geogr. konkret: insänkning l. sänka i terrängen l. jordytan; särsk. o. oftast om landsträcka som ligger lägre än hafsytan; jordsänka, landsänka. Holst Rossmässler 39 (1876). Döda hafvet .. är den djupaste depressionen .. på hela jorden. Hildebrand Hellwald 2: 347 (1878). Flera stora depressioner eller insänkningar finnas (i Sahara), af hvilka flera ligga betydligt lägre än hafsytan. Lind Geogr. 262 (1884). Sådana delar af jordytan, som, utan att vara sjöbottnar, ligga lägre än hafvets nivå, kallas depressioner .. eller jordsänkor. Hagman Fys. geogr. 31 (1903). Kjellén Stormakt. 2: 171 (1905).
f) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (fullt br.) meteor. område för lågt lufttryck; barometerminimum, cyklon (se d. o. 1 b). Depressionen omkring nordpolen är delad i två tydliga centra, uti hvilka ett lufttryck herrskar, som är vida lägre än medelståndet. Hildebrandsson Buchan 37 (1874). (Vid s. k. värmeåskväder) är lufttrycksfördelningen tämligen jämn med obetydliga lokala depressioner. H. E. Hamberg i Sv:s rike 1: 346 (1899). Barometrisk depression, detsamma som barometerminimum. 2 NF (1906).
g) om sänkning l. läge under horisontalplanet.
α) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] astr. en under horisonten belägen himlakropps afstånd från denna. 2 NF (1906).
β) [jfr fr. la dépression de l'horizon] (fullt br.) sjöt. (äfv. astr.) i uttr. horisontens depression, horisontens dalning (se under DALNING, sbst.2). Klint Navig. 245 (1842). En rät linie, dragen till den skenbara hafshorisonten, går under den horisontala (mot lodlinien vinkelräta) linien och bildar med honom en vinkel, kallad horisontens depression. NF 6: 1498 (1883). 2 NF (1906).
γ) (fullt br., i sht mil. o. landtm.) vid riktande af skjutpjäs l. vid afvägning o. d. Största elevation, som (med ifrågavarande lavett) åt kanonen kan gifvas är 7o; största depression 8o. Artill.-tidskr. 1873, s. 154. I vissa fall, då målet befinner sig under (artilleri-)pjäsens vågplan, kan det förekomma, att pjäsen inställes med depression (dvs. medelst dumpning' l. så att dess kärnlinje bildar vinkel nedåt mot horisontalplanet). 2 NF 7: 386 (1907).
2) bildl. om tillstånd af nedsatt l. minskad kraft, liflighet o. d.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] tryckt sinnesstämning, nedstämdhet i lynnet, förstämning (särsk., i sht psykol. o. psykiatr., om dylik ss. konstitutiv för melankoliens sjukdomsbild, motsatt EXALTATION); med. äfv. med vidsträcktare bet. om tillstånd af afmattning i kroppsorganen o. deras funktioner; motsatt EXCITATION. Hjertats muskelsubstans är delaktig af den allmänna svagheten, depressionen i hela muskelsystemet. Huss Typh. 62 (1855). Detta tillstånd (af excitation) .. efterträdes .. af en depression, som charakteriseras af allmän slapphet i musklerna och nedstämning af själens högre förmögenheter. Hedenius Om opium 37 (1859). Depression yttrar sig såsom en mer eller mindre tydlig svårighet att tänka. Den sjuke kan med möda fälla ett omdöme eller återkalla sina minnen. J. F. Liedholm i Sv. läk.-sällsk. n. handl. 11: 166 (1859). Primär förryckthet .. med depression: Paranoia (Ecnoia) melancolica. Björnström Sinnessjukd. 22 (1883). En af sömnlöshet och bekymmer för framtiden framkallad depression. SD 1907, nr 252, s. 9.
b) [jfr motsv. anv. i t. samt eng. the depression of trade and industry] med afs. på den (allmänna) ekonomiska ställningen i ett land l. inom en närings- l. industrigren o. d.: tryckt läge, tillstånd af stockning inom näringslifvet (med minskad företagsamhet o. produktion, nedsatt köpförmåga osv.), ’dåliga tider'. En period af industriell depression. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 263 (1893). Många nationalekonomiska författare skilja mellan akuta kriser, kännetecknade af stora affärshus' våldsamma fall och andra dramatiska händelser, samt mera långvariga depressioner, då den allmänna lifaktigheten är ringa, men sådana uppseendeväckande olyckshändelser saknas. 2 NF 6: 164 (1906). Under loppet af år 1908 började man .. äfven i Sverige mera kännbart röna verkningarna af den inträdda allmänna depressionen på arbetsmarknaden. PT 1909, nr 186, s. 2.
Ssgr: (1 g γ) DEPRESSIONS-INSTRUMENT103~002. (i fackspr.). De (vid kustartilleriet) hufvudsakligen använda afståndsmätningsinstrumenten äro s. k. depressionsinstrument, d. v. s. sådana, där basen utgöres af instrumentets höjd öfver framförliggande vattenyta och mätningen utföres från basens öfre ändpunkt. 2 NF 1: 295 (1903).
(1 g γ) -LAVETT~02. mil. Depressions-lavetter .. äro bestämde att användas på höga klippfästningar, och derföre så inrättade, att man kan gifva pjesens kärn-linia en mycket större försänkning under horizontal-linien, än det vid någon annan lavett är möjligt. Isander Artill. 2: 139 (1825). 2 NF (1906).
(1 e) -OMRÅDE~020. geogr. Kruhs Jordkl. 1: 319 (1881). Nära hälften .. af konungariket Nederländerna (är) ett depressionsområde, som endast genom dyner och vallar skyddas mot att öfversvämmas af hafvet. 2 NF 6: 164 (1906).
(2) -PERIOD ~002.
a) till 2 a. Jolin Mathieu 194 (1894).
b) till 2 b. 2 NF 6: 164 (1906).
(1 g γ) -SKOTT~2. mil. Depressionsskott, .. skott ur ett med mynningen under den horisontala linjen riktadt skjutvapen. Ekbohrn Främ. ord (1904).
(2 a) -STADIUM~200. Huss Typh. 62 (1855). Man kan i alkoholruset urskilja tvenne stadier, exaltations- och depressionsstadium. Björnström Sinnessjukd. 72 (1883).
(2) -SYMTOM~02. särsk. till 2 a. Lindström Meningitis 50 (1857). Därs. 53.
(2) -TILLSTÅND~02 l. ~20. särsk. till 2 a. Lifskraften höjer sig från det depressionstillstånd, hvaruti den varit försjunken. Huss Typh. 164 (1855). Ett periodiskt återkommande psykiskt depressionstillstånd. T. Brunnberg i Eira 1901, s. 104.
(1 g) -VINKEL~20. (i fackspr.) vinkel som en linje hvilken tänkes dragen från en bestämd punkt till en annan punkt, belägen under den förras horisont, bildar med utgångspunktens horisontallinje. Vinkeln under horizonten kallas sänknings eller depressions vinkel. Törngren Artill. 3: 44 (1795). Alreik Landtmät. 213 (1843). Horisontens dalning, eller den depressionsvinkel, som upptages mellan apparenta horisonten och en linea från ögat till dess syngräns. Uggla (1878; under dip); jfr DEPRESSION 1 g β. Depressionsvinkel .. kallas den vinkel, som ett eldvapens kärnlinje bildar med horisontalplanet, då vapnet riktas så, att mynningens centrum ligger lägre än bakplanets. 2 NF (1906).
Spoiler title
Spoiler content