publicerad: 1911
DESSLIKES däsli3kes2 l. des-, stundom 040 l. däs3~li2kes l. 4~10, ngn gg 302 l. 401, (dessli`kes Weste), adv. o. adj. oböjl.
Ordformer
(thess- (thes-) G. I:s reg. 1: 6 (1521), Tegel G. I 1: 140 (1622), HB 17: 16 (Lag 1734), 1 SAH 1: 23 (1786, 1801) m. fl.; tess- (tes-) G. I:s reg. 1: 6 (1521), P. Svart Gensv. E 4 a (1558), RARP 1: 150 (1631) m. fl.; dhes- (dhesz-) G. I:s reg. 7: 437 (1531), Kyrkol. 19: 23 (1686) m. fl.; dess (des-) G. I:s reg. 1: 235 (1524), Hiärne 1 Anl. 16 (1694) osv.; dis- BtFH 3: 123 (1541); jfr för öfr. DEN. — thesste- (teste-) G. I:s reg. 4: 206 (1527), Därs. 19: 218 (1548). -gelikes G. I:s reg. 3: 47 (1526); -keliges RA 1: 4 (1522). — -likes (-lijkes) G. I:s reg. 1: 24 (1521), 1 Mos. 3: 6 (Bib. 1541), Lagförsl. 168 (c. 1609), Kyrkol. 19: 23 (1686) osv.; -likis (liikis) G. Is reg. 1: 6 (1521), B. Olavi 83 b (1578), RA 3: 92 (1593) m. fl.; -lickies Kyrkohist. årsskr. 1902, Meddel. s. 38 (i handl. fr. c. 1600); -lijkas Bidr. t. Åbo hist. I. 4: 130 (1632); -lichis G. I:s reg. 1: 183 (1524), 2: 49 (1525); -liges G. I:s reg. 1: 33 (1522); -ligis (-lygis) G. I:s reg. 1: 6 (1521), Hist. handl. XIII. 1: 320 (1567) m. fl.; -ligs Vg. fornm. tidskr. II. 6—7: 111 (1558), Bidr. t. Åbo hist. I. 10: 31 (1590); -lekes BtFH 3: 253 (c. 1550). — -likest (-liikest, -lijkest) G. I:s reg. 1: 188 (1524), Oxenst. brefv. 1: 91 (1616), Handb. 1693, s. 80, 2 RARP 5: 518 (1727) m. fl.; -likist Bidr. t. Söderm. ä. kulturh. 12: 38 (1594); -lickest G. I:s reg. 1: 235 (1524); -lichist G. I:s reg. 9: 350 (1534); -lichast Vg. fornm. tidskr. II. 6—7: 126 (i handl. fr. 1608); -li(i)gest(h) G. I:s reg. 3: 82 (1526), B. Olavi 144 a (1578), RARP 3: 174 (1641) m. fl.; -lekest SUFH 4: 69 (1612). — -likeste G. I:s reg. 20: 342 (1549), Ludvigsson Norman 7 (c. 1550); -likiste R. Ludvigsson (c. 1580) i Hist. handl. 20: 107; -ligeste G. I:s reg. 13: 297 (1541), Sv:s traktater 5: 66 (1591) m. fl.; -ligiste G. I:s reg. 11: 359 (1537), Hist. handl. XIII. 1: 293 (1567))
Etymologi
[fsv. thäslikis, thesslijkest, tessgelikes m. fl. former (se Söderwall), testelikes (Norrl. saml. 352 (1504)), liksom ä. d. desliges(te) af mnt. deslikes, desgelikes, af des, gen. sg. n. af de (se DEN) o. likes, gelikes, adverbiellt använd gen. af adj. lik, gelik (se LIK, adj.); jfr holl. desgelijks, äfvensom ä. t. desgleich, t. desgleichen. Jfr DESSLIK, DESSLIKA o. DESSLIKT. — Beträffande formen thesste- (teste-) se under DESS-]
I. adv.
1) [jfr fsv. hans hwnda när hanum sörgde, hans häst oc falka giorde oc sa tesligis, äfvensom motsv. anv. af ä. t. desgleich, t. desgleichen] (†) på lika sätt, på samma sätt, sammaledes, sammalunda. Görom vi eder teskeliges igen epter vare yterste och bäste formage. RA 1: 4 (1522). Wij ære och theslikis tiil sinnes. G. I:s reg. 2: 33 (1525). Giör ock tu theszlikest. Swedberg Sabb.-ro 1078 (1690, 1712).
2) [jfr fsv. han begaffuade henne kösteliga j thz sinne teslikis henne jomfrur oc qvinne o. motsv. anv. i ä. d. samt af ä. t. desgleich, t. desgleichen] (numera bl. i skriftspr., med ålderdomlig anstrykning l. arkaiserande) likaledes, äfvenså, också; tillika, därjämte; vidare, ytterligare. Theslygis haffwer jagh vnth tiil lathit och samtycht .. alle theris Stadz ffriihether och preuilegia. G. I:s reg. 1: 6 (1521). Ty menniskione son är en herre, teslikes och offuer sabbatz daghen. Mat. 12: 8 (NT 1526). (Jag) begynte förkunna först för them som woro j Damasco och Hierusalem och offuer alt Judee landit, och sedhan teslikes hedningomen. Apg. 26: 20 (Därs.). Quinnan .. toogh vthaff fruchtenne, och ååt, och gaff teslikes sinom man ther aff, och han ååt. 1 Mos. 3: 6 (Bib. 1541). Jagh sender .. teslikes tuo befverskin ått syster Anna. Oxenst. brefv. 5: 17 (1612). Academien välje altid til sine Ledamöter them, som äro kände för goda seder, samt theslikes för sådane insigter, hvilka med Academiens föremål gemenskap äga. 1 SAH 1: 23 (1786, 1801). Solen tröttnar att stiga alltjämt, och det goda desslikes / svindlar på höjdernas brant. Tegnér 1: 18 (1825). Man stjernor såg med eldsvans, blodig dagg, / .. Desslikes hafva om den skräck som stundar, / .. Så jord som himmel talat enahanda. Hagberg Shaksp. 1: 277 (1847). Att statistiken .. förvärfvat epitetet torr och tråkig, är intet att undra öfver; men att den desslikes ofta anses som otillförlitlig och vilseledande, kan mera förvåna. Fahlbeck Sv:s adel 1: 4 (1898). Kjellén Nat. saml. 80 (1902, 1906). — (†) i st. f. och svarande emot ett föreg. både. Järpar både steekte, theslijkest sudne. Hist. handl. 20: 141 (c. 1560). Bleff ther om tilscriffvet både Werner Pasperg .. teslikiste borgemestere, råd och menigheeten i Rotneby. R. Ludvigsson (c. 1580) Därs. 107.
II. [jfr fsv. enchtit swerd thesligis war burit aff eld o. motsv. anv. af d. deslige, ä. t. desgleich, t. desgleichen] (†) adj.: dylik, sådan, liknande. Testeligis skalkar och stemplare. G. I:s reg. 4: 206 (1527). Andra desslijkes lägenheter. Gustaf II Adolf 183 (1617). Kongl. M:t (har) inga tienlige medell .. försumat, hwilcka .. kunde brukas till straff för dess lijkes ohörsamheet. RARP V. 2: 197 (1655). Geometriske, Astronomiske och fleere dheszlijkes Frågor. Rel. cur. 102 (1682). Then Prästman som .. dubblar, eller annan dheslijkes otilbörligheet begår. Kyrkol. 19: 23 (1686). — särsk. [jfr motsv. anv. af t. desgleich, ä. t. desgleichen] i substantivisk anv., motsv. ett substantiviskt användt neutr. sg.: dylikt, sådant, (ngt) liknande. BtFH 3: 253 (c. 1550). Under namn af wederkänslo och desslikes. Stadg. ang. landtmil. 4: 859 (1696). Straxt derpå hörde de strängen gälla så högt, att de ej desslikes hört. Fryxell Ber. 1: 68 (1823). Säkerligen (har) ingen annan studentkorps i hela verlden af en bland sina medlemmar fått sig något desslikes tillegnad(t). SvT 1851, nr 7, s. 3. På det man ej må taga henne för en hund, en ren, en varg eller något desslikes. Castrén Res. 1: 230 (1852).
Spoiler title
Spoiler content