DIAFANOSKOP di1afan1oskå4p l. -an1å-, äfv. -an1ω-, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Ordformer
(äfv., i sht förr, skrifvet -ph-)
Etymologi
[ordet torde vara själfständigt bildadt c. 1888 af den dåvarande ledaren af förädlingsarbetet vid Allmänna svenska utsädesföreningen i Svalöf T. Bruun v. Neergaard af DIAFANo. (det från gr. σκοπός, som ser l. iakttager, till σκοπεῖν, se, iakttaga, utgångna) -SKOP efter mönstret af MIKROSKOPm. fl.; t. diaphanoskop o. eng. diaphanoscope med samma etymologiska (grund-)beståndsdelar hafva andra bet. o. tillhöra andra fack]
(i fackspr.) apparat för utrönande af mjölighetsgraden hos sädeskorn o. kärnhalten hos gräsfrön (o. i allm. för undersökning af växtdelars genomskinlighet för ljus o. ljusets gång genom dem), hvilket sker därigenom att sädeskornen osv. utsättas för stark genomfallande belysning med utestängande af påfallande ljus. Redog. f. Allm. sv. utsädesfören:s utställn. i Köpenhamn 1888, s. 20. LAHT 1892, s. 286. Ett mjöligt korn tecknar sig .. på diafanoskopet som mörkt, ogenomskinligt, under det att ett glasigt upplyses som vore det af bernsten eller dylikt. N. H. Nilsson i Sv. utsädesfören. tidskr. 1896, s. 184.
