DIGITIGRAD dig1itigra4d l. di1g-, adj.; utan obest. n. sg.; l. sbst., m.||ig. l. r.; ss. sbst. best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. digitigrade, adj. o. sbst., nylat. digitigrada, n. pl., af fr. digitigrade (Cuvier 1817), af lat. digitus, tå (jfr DIGITALIS), o. gradi, gå (jfr GRAD); jfr PLANTIGRAD samt RETROGRAD]
zool.
I. adj.: som vid gåendet trampar på (spetsen af) tårna, tågående; om djur l. fot; särsk. (o. urspr.) om vissa rofdjur: som tillhör den grupp af rofdjuren som vid gåendet trampar på tårna. Boskapsdjur. .. Fötterna äro försedda med klöfvar och osymmetriska tåleder, samt digitigrada. Lilljeborg Däggdj. 774 (1874). Räfvens bakfot är mera digitigrad än framfoten. Hemberg Skand. däggdj. trampsulor 14 (1897).
II. sbst.: tågångare. Det är till följe af denna ställning hos foten, som zoologerna kalla hunden tågångare (digitigrad). Nyman Edwards 53 (1855); jfr I. Vargen blir mindre fullständig digitigrad än sina samsläktingar räfven och hunden. Hemberg Skand. däggdj. trampsulor 15 (1897).
