DIGESTOR dijäs3tor2, stundom 040, äfv. -gäs3- resp. -gäs4- (dijä´sstårr Dalin), r. l. m.; best. -n; pl. -er di1jästω4rer l. dij1-, l. -es-, äfv. di1g- l. dig1-; ngn gg DIGESTÖR di1jästö4r l. dij1-, l. -es-, äfv. di1g- l. dig1-, l. -œ4r, r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. digestor, fr. digesteur; efter eng. digestor (med lat. bildningsform), äfv. o. vanl. digester, hvilket namn uppfinnaren, den i London bosatte fransmannen D. Papin, själf 1681 gaf åt sin kokapparat med hänsyn till dess förmåga att ”digerera” ben (jfr Papin A new Digester or Engine for softening bones (1681)]
(numera mindre br.) i sht tekn. benämning på ånggryta med lufttätt tillslutande lock för kokning vid högt tryck (särsk. för kokning af ben), autoklav; i sht i förb. Papins digestor, ngn gg äfv. papinsk digestor, Papins gryta. Et fräsande och imande vatten i Papini Digestor tryckes så starkt af ångan, at det .. uplöser nästan alla kroppar. Klingenstierna Musschenbroek 288 (1747). En dyrbar af Metall helguten Digestor. J. C. Wilcke i VetAH 1773, s. 7. Berzelius Kemi 5: 772 (1828). Papins gryta eller digestor. Fock 1 Fys. 446 (1853, 1861). Det .. sönderskurna köttet inlägges (vid beredande af Liebigs köttextrakt vid en viss fabrik) i de af smidesjern förfärdigade digestorerna, af hvilka hvar och en rymmer ungefär 14000 skålpund. Af sådana digestorer eller urlakningsståndare eger fabriken tolf. Köttet digereras här medelst ångtryck af fem atmosferer. Uppf. b. 5: 247 (1874). Holmström Naturl. 41 (1888, 1895).
