publicerad: 1914
DIKTIONÄR dik1ʃωnä4r, äfv. -o- l. -å-, l. -æ4r, stundom dik1tʃ- (diksjonär Ficklex. ö. frem. ord (1846); dicktschonä´r Dalin), r. l. m. (r. l. m. Klemming o. Nordin Sv. boktr.-h. 233 (i handl. fr. 1756) osv.; m. Weste 1: 1958, Dalin (1850)) ((†) n. Kullin Eng. gram. 7 (1744), I. Acrelius i Sv. Merc. V. 2: 336 (1759), Journ. f. sv. litt. 1797, s. 83, m. fl.); best. -en, äfv. -n; pl. -er. Anm. Tidigast har ordet i sv. anträffats i lat. form, t. ex.: Hennes K. M:t är sinnad låta förfärdiga ett ryskt Dictionarium med swenska och flere språk. J. Raselin (c. 1650) i Fin. kyrkoh. samf. prot. 1: 83. Uti sit Dictionarium. Gagnerus Försök t. sv. spr. odl. 26 (1787).
Ordformer
(förr skrifvet diction(n)aire, dictionair, diction- (n)är)
Etymologi
[liksom t. diktionär af fr. dictionnaire, m., af mlat. dictionarium, n., l. dictionarius, adj., med underförstådt liber, bok (jfr Murray under dictionary), till lat. dictio (se DIKTION) i bet.: ord, fras, talesätt; jfr eng. dictionary, it. dizionario, sp. o. port. diccionario]
ordbok, lexikon; numera sällan om annat än utländsk, i sht fransk (fransk-svensk osv.) (hand)ordbok. Swedberg Schibb. 264 (1716). Vi (hafva) tänkt träda tillhopa (ss. ett samfund ”Svenska tungomålsgillet”) i upsåt at arbeta ut en Svensk grammatica och dictionaire. 2 Saml. 6: 32 (i handl. fr. 1740). Kanske i en Dictionnaire / At förklaringen så lyder: / Vänskap: gammalt ord; betyder / Ungefär, hvad iskallt är. Kellgren 2: 206 (c. 1790). Frey 1845, s. 171. (Littrés) diktionär (”Dictionnaire de la langue française”) upptager .. med relativ fullständighet det bildade språkets alla i bruk varande .. ord. H. Edgren i Nord. tidskr. 1892, s. 604. — jfr DUBBEL-, KÖKS-DIKTIONÄR m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] om encyklopedi l. realordbok öfver ngn speciell vetenskap o. d. med i alfabetisk följd ordnade artiklar; numera bl. om utländskt arbete i hvars titel ordet ingår. Om man skal anse de stora och nästan oändeliga Dictionairer, uti hvilka vår syslesatta verld funnit så mycken smak, för hielpmedel eller hinder uti Vetnskaps Historien vet jag intet. Lagerbring Hist. lit. 21 (1748). Nya Svenska Economiska Dictionnairen. Eller Försök til ett Allmänt och Fullständigt Lexicon, Uti Svenska Hushållningen och Naturläran. Fischerström (1779 —92; boktitel). Emanuel Bowen omtalar uti sin Geografiska och Statistiska Dictionaire .. att ... Gerelius Britt. uppf. 5 (1820). jfr: (Fru Nordenflycht) skall .. hafva genomläst Bayles berömda och voluminösa Dictionnaire. Kruse Nordenflycht 108 (1895).
b) [jfr motsv. anv. af ORDBOK] (numera knappast br.) bildl. i förb. ngns diktionär, i uttr. det o. det ordet finns icke i den o. dens diktionär o. d., användt för att beteckna att det förefaller som om det begrepp som uttryckes gm ordet i fråga alls icke existerade för vederbörande. Hushållare, ett ord som ännu aldrig funnits i Herrns dictionnaire. Kexél 89 (1788).
Spoiler title
Spoiler content