SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
DISTINKTIONSTECKEN dis1tiŋkʃω2ns~ tek2en l. dis1tiŋʃω4ns~tek1en, n.; best. -tecknet; pl. =.
Etymologi
[af DISTINKTION o. TECKEN; jfr fr. marque l. signe distinctif]
1) (†) skiljetecken; jfr DISTINKTION 2. I nödfall kan .. efter ett distinctions eller skiljetecken sättas mindre eller allsintet spatium. Täubel Boktr. 1: 85 (1823).
2) kännemärke.
a) (knappast br.) i allm.: kännemärke, skiljemärke; jfr DISTINKTIV II. Icke alla garfämnen hafva den egenskapen att fälla antimonsaltet, som således afger ett distinctionstecken dem emellan. Berzelius Kemi 4: 527 (1827).
b) (numera föga br.) konkret: (yttre) igenkänningstecken, kännemärke, kännetecken; stundom närmande sig bet.: kårmärke. Stads-Prästens förslag at införa pip-kragar (till prästdräkt) anser jag mera som et skämt, än alfvar. .. Äfven så vackert och mera til besparing vore, om man finge bära et distinctions-tekn af durablare ämne, hvilket man kunde hänga antingen i et band om halsen, eller på bröstet. SP 1778, s. 92. Polisbetjeningen (i Köpenhamn) .. bär såsom distinktionstecken .. en rättvisans hand af metall. Beskow Vandr. 1: 23 (1819, 1833). Gellerstedt Fr. hult 61 (1906).
3) utmärkelsetecken.
a) (i sht mil., numera mindre br.) i allm.: utmärkelsetecken; särsk. om medalj, ordenstecken o. d. För tapperhet till sjös stiftades 1789 för Underofficerare och manskap ett särskildt belöningstecken kalladt ”distinktionstecknet af ankaret”, med statuter af den 18 Juni s. å. Gynther Förf. 3: 27 (cit. fr. 1789). Distinctionstecknet för Tapperhet i fält. Sv. lit.-tidn. 1821, sp. 728 (i bild). Grenadiermössor .. utdelades .. år 1823 .. af konung Karl XIV Johan till Dess Svea Lifgarde att ”såsom distinktionstecken och särdeles prydnad” vid högtidligare tillfällen begagnas. Spak Upplysn. om unif. 62 (cit. fr. 1823). R. Bergström i Landsm. VII. 1: 28 (1889). ”Distinktionstecknet för pålitligt uppförande” (utdelades) till korpralen vid lifsqvadronen n:r 14 (N. N.). SD(L) 1901, nr 57, s. 2.
b) (numera mindre br.) mil. om olika slag af utmärkelsetecken på uniform o. d., = DISTINKTION 6 a; särsk. om distinktion för manskap som genomgått korprals- l. underofficersskola: skoltecken. De Korpraler .., hvilka .. (bl. a.) undergått den examen, som .. för Under-Officerare anbefalld är, få .. nyttja ett, af en guld- eller silfver-galon bestående .., Distinktionstecken. Saml. af förf. rör. arméen 22: 22 (1844). Officerare som äro benådade med fullmakter å högre grad i arméen, än den de vid regementet innehafva, bruka alltid å sina epauletter distinktions-tecknet, som tillhör denna högre grad. Tj.-regl. 1858, 1: 152. SFS 1892, Bih. nr 34, s. 2. — jfr KORPRALS-, UPPMUNTRINGS-DISTINKTIONSTECKEN.
c) (förr) = DISTINKTION 6 b; äfv. om ett tidigare utmärkelsetecken vid Karlberg. Jochnick Utdrag ur krigsakad:s order- o. straffjurnaler 9 (i handl. från 1795). Krigsskolan å Carlberg 12 (1892; om förh. 1797). Hulthander Biogr. ant. VI (1892).
Spoiler title
Spoiler content