DJURKRETS jɯ3r~kret2s (i vers ∪ — Lucidor Hel. Aa 3 a(1672); med afs. på uttalet af dj jfr anm. vid DJUP, sbst.), r. l. m.; best. -en; pl. (bl. ngn gg tillfälligt i bet.: olika afbildningar af djurkretsen) -ar.
[jfr t. tierkreis; efter lat. zodiacus (se ZODIAK). Anledningen till benämningen är de mestadels från djur hämtade uråldriga namnen på de tolf ”tecken” hvari bältet indelas, liksom på dithörande stjärnbilder]
benämning på det bälte som på himlahvalfvet sträcker sig omkring 10° på hvardera sidan om solens skenbara bana (”ekliptikan”), o. inom hvilket de stora planeternas (o. de flesta småplaneternas) rörelser äga rum: zodiak; äfv. om afbildning (med de symboliska djurbilderna) af (del af) nämnda bälte. För än Solen genom lupit / Tredie Gången sin Diurkresz. Lucidor Hel. Aa 3 a(1672). Under diur-kretzen (ses) några skyar och ett fält. Nordberg C. XII 2: 262(1740; i beskr. af en medalj ö. M. Stenbock). De (observerade kometerna) gingo åt samma led, ifrån Öster til Väster eller emot Djur-kretsen. P. V. Vargentin i VetAH 1760, s. 3. Månens upstigande .. nedstigande genom Djurkretsen. Alm. (Sthm) 1777, s. 3(uttr. kvarstår i senare uppl. t. o. m. 1900; i finl. alm. t. o. m. 1912). I ett af .. (Denderas) tempel har man funnit en Djurkrets, som nu blifvit förd till Paris. Palmblad Lärob. i geogr. 335 (1835). (Planeten) Mars var i sitt eget hus i djurkretsen, där han är minst skadlig. Rydberg Vap. 366(1891).
