SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
DONATISM dωn1atis4m l. 1- l. don1-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. donatismus, eng. donatism, fr. donatisme, mlat. donatismus]
kyrkohist. donatisternas åskådning l. lära l. riktning; ngn gg i allmännare anv. om kyrklig riktning som påminner om donatisternas. Sv. kyrkotidn. 1858, s. 346. Hammerich Kyrk. hist. 2: 46 (1879). Donatismens störste motståndare kyrkofadern Augustinus. Holmquist G. kyrk. hist. 221 (1907).
Spoiler title
Spoiler content