SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
DONERA dωne4ra l. do- l. då-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (mindre br. Dalin (1850), Wenström o. Jeurling (1891)), DONATION (se d. o.); jfr DONATOR, DONATRIS.
Etymologi
[jfr t. donieren, fr. donner, af lat. donare, gifva (jfr PARDON); jfr lat. dare, gifva]
— jfr BORT-, FÖR-DONERA.
1) (i laga form, ss. gm gåfvobref l. testamente) gifva, skänka; i sht med afs. på föremål af större värde o. i fråga om gåfva för främjande af ngt allmännyttigt ändamål; stundom (skämtsamt högtidligt) om bortgifvande öfverhufvud: förära, ”testamentera”. P. J. Angermannus Likpr. ö. Anna Trolle 65 (1620; se under DONATION 1). Den af Herr Professor Lidén til Östgötha Nation .. donerade Boksamling. SP 1780, s. 248. Det mesta (af förmögenheten befanns) vara doneradt till Finland. NF 19: 268 (1895). Om vi nu skulle donera den här (ost-)skollan åt talgoxarna! Gellerstedt Fr. hult 151 (1906). — särsk.
a) (†) om stat(en) l. statsöfverhufvud: tilldela, bevilja (ngn ngt); anslå (ngt till visst, i sht kulturellt, ändamål). Och hafver H. Kongl. Maij:tt .. donerat till Exercitiehusets bygnadt 7000 dlr. kopparmynt. Rudbeck Bref 58 (1670). Konung Gustaf Adolph (har) .. förundt och donerat scholæmästaren i Hedemora årl. till sitt underhåld 20 tunnor spanmål. 2 RA 2: 191 (1727).
b) (om ä. förh.) förläna (jord, ränta l. dyl.). De osz donerade godz på omistandes orther. Stiernman Riksd. 1252 (1655). Stadsfullmäktige i Norrtelge .. (hafva) anfört: att .. genom nämnda stads fundationsbref .. till staden donerats ansenliga jordområden. Saml. af K. bref o. resol. rör. kommunalförordn. 10: 176 (1893).
2) begåfva (ngn l. ngt med ngt), dotera.
a) (†) med prep. med. (Gustaf II Adolf har) Academien i Vbsala, mz .. höghe Privilegiers bekrefftelse, monga Iordegodz och Inkompsters förmerelse, och Tryckerijdz vprettelse, merckeligha beprydt och doneredt. L. Paulinus Gothus Thes. cat. Föret. B 1 b (1631). (Vissa framstående svenska officerare) äre aff honom (dvs. Jakob De la Gardie) Donerade med hemman på Kon. M:tz behagh. Widekindi Krigsh. 464 (1671). — särsk. bildl. i fråga om naturgåfvor; bl. i p. pf., närmande sig adjektivisk anv.; jfr BEGÅFVAD. Noghsampt hafwer iagh proberet / Medh hwadh dygd han (dvs. gåsen) är doneret. Sigfridi C 5 a (1619).
b) (föga br.) utan angifvande af gåfvan: begåfva l. utrusta (en kyrka, en stiftelse l. dyl.) med donation(er). I minnesboken säges, att nämnde Konung från grundvalarne lyftat och kongligen donerat denna Kyrka. Brunius Metr. 29 (1836). Baron A. G., .. som .. grundat och rikligen donerat Räddningshuset för gossar på Råby vid Lund. G. Ljunggren (1893) hos Anderson Dikt. 60.
Spoiler title
Spoiler content