publicerad: 1922
DRIFHUS dri3v~hɯ2s, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(dref- OxBr. 11: 333 (1643; i bet. 4), Broocman Hush. 1: 63 (1736; i bet. 1), Rhyzelius Ant. 33 (c. 1750; i bet. 4), Lundberg Träg. 45 (1754; i bet. 1). drif- Johansson Noraskog 3: 262 (i handl. fr. 1673; i bet. 4), Ahlich 23 (1722; i bet. 1) osv.)
Etymologi
1) [till DRIFVA, v.2, i bet. 26 (b); jfr motsv. anv. i dan. o. t.] hus (med stora fönster l. till stor del bestående af fönster) afsedt för odlande af växter hvilka på grund af ortens klimat icke växa l. uppnå full utveckling i det fria, l. för att bringa växter till blomning m. m. på ovanlig tid; numera väsentligen liktydigt med: växthus; tidigast bl. om sådana (afdelningar af) växthus där temperaturen hölls mycket hög (tropisk), i motsats till orangerier l. öfvervintringshus. Ahlich 23 (1722). Uti varmaste huset, Drifhuset, synes nu Musa, den aldra splendidaste växt i naturen. Linné Bref I. 3: 94 (1744). Hethus eller drifhus .. tjenar att .. förvara Tropiska vexter .. äfven under sommarn. Agardh Bot. 2: 185 (1832). Det doftar drivhus från blommande lager och orange. Hedin Pol 2: 414 (1911; om Brasilien).
2) [jfr liknande anv. af DRIFBÄNK] mer l. mindre bildl. Barn, hvilka som i drefhus uppfödas, blifva bleke, veklige, siuke och af svag Constitution. Fennia XVI. 3: 96 (i handl. fr. 1761). En i drifhus uppdragen vitterhet. SvLitTidn. 1819, sp. 266. (Gnosticismen betraktade) denna materiella värld som det naturliga drifhuset för onda lidelser, laster och synder. Rydberg KultFörel. 3: 277 (1886).
3) [till DRIFVA, v.2 23] garf. vid garfveri: (afdelning af) hus hvari hudar drifvas. En garfveribyggnad .. innehållande 2:ne s. k. drifhus med 6 drifkar i hvarje afdelning. PT 1895, nr 93, s. 4.
4) [till DRIFVA, v.2 40 a β] metall. hus hvari drifning af silfver utföres. Här vid drefhuset (”afdrifves”) dagligen. OxBr. 11: 333 (1643). JernkA 1896, s. 267 (i fråga om förh. 1660).
Ssgr (till 1): DRIFHUS-ANSTALT~20 l. ~02. oftast bildl. (jfr 2). Så framt icke .. samhället skall blifva en drifhusanstalt för tjufvar och skälmar. Thomander 2: 59 (1831). —
-FÄGRING. (tillf.) Försummas .. (rotens vårdande), så kan väl grenen till en tid skjuta upp och pråla i yppig drifhusfägring; men när hösten kommer, bär han inga frukter. Tegnér 3: 320 (1830). —
-GESÄLL. mellan 1842—1887 benämning på den ene af underträdgårdsmästarna vid Uppsala bot. trädgård (den andre kallades ”orangerigesäll”). —
-GURKA. —
-HETTA. —
-LUFT. PT 1892, nr 122, s. 3. (Den afrikanska urskogens) kvävande drivhusluft. Hedin Pol 2: 273 (1911). —
-ODLING. eg. o. bildl. —
-PLANTA, r. l. f. nästan bl. i mer l. mindre bildlig anv. Tegnér (WB) 3: 53 (1818). Vers var (i sjuttonde århundradet) en .. sällsynt drifhusplanta i Sverige. Crusenstolpe Medalj. 29 (1848). —
-VÄXT. eg. o. bildl. (Barnen) hafva blifvit drifhusväxter, som vissna, innan deras frugter hinna mogna. G. A. Silverstolpe (1809) hos Hult Blick på underv. 26.
Spoiler title
Spoiler content