publicerad: 1922
DRIFNING dri3vniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
Etymologi
[jfr d. drivning]
vbalsbst. till DRIFVA, v.2 — jfr BLOMSTER-, DYGNS-, FEL-, FRUKT-, KOL-, KOPPAR-, MÄRGEL-, SILFVER-, SKOGS-, STOLL-, TIMMER-DRIFNING m. fl. — särsk.
1) motsv. DRIFVA, v.2 6: afverkning o. framforsling till flottled (af skog l. timmer). Skogvakt. 1891, s. 124. Vid första drifningen uttagas alla skadade .. träd. LAHT 1894, s. 134.
2) motsv. DRIFVA, v.2 15, i fråga om fiske med drifgarn. Dessa Nät (dvs. sillgarn) brukas antingen på sättning ... Eller ock brukar man dem på drifning. VetAH 1770, s. 166. Garnen läggas ut om kvällen och dragas om morgonen eller på natten efter några timmars drifning. E. Lönnberg i SvRike I. 1: 240 (1899).
3) metall. motsv. DRIFVA, v.2 16, mer l. mindre konkret: antal ugnsfyllningar l. däraf följande sättningar på 24 timmar. Femårsber. 1851—55, Verml. län s. 14. JernkA 1871, s. 146. 2UB 5: 341 (1902).
4) motsv. DRIFVA, v.2 21. — särsk. konkretare. I drifningens mjukhet eller ciseleringens elegans kunna nutidens yrkesmän upptaga täflan med ”den gamla goda tidens”. PT 1909, nr 202, s. 2.
5) motsv. DRIFVA, v.2 22. — konkret. Förse drifningen utom- och inombords samt däcken. Frick o. Trolle 244 (1872).
6) bergv. motsv. DRIFVA, v.2 25. — konkretare. Den dagliga drifningen varierar från 10 till 60 fot. TT 1872, s. 309 (i fråga om borrning efter petroleum).
7) motsv. DRIFVA, v.2 26. Utan drifning kan ingen Indianisk (dvs. indisk) växt framdrifvas och lefva. Linné Bref I. 1: 104 (1769). — jfr BLOMSTER-, FRUKT-DRIFNING m. fl.
8) (mera tillf.) motsv. DRIFVA, v.2 36: (gm vana förvärfvad) färdighet l. skicklighet. Sådana (arbetare), som icke ha .. den nödiga kompetensen och drifningen. Tenow Solidar 1: 178 (1905).
9) (mindre br.) motsv. DRIFVA, v.2 39. Drifningen eller Gången på Machinen. Carlström Spinnm. 93 (1832).
Spoiler title
Spoiler content