SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DROPPA drop3a2, v. -ade. vbalsbst. -AN (†, Risingh Landb. 41 (1671)), -ANDE, -NING.
Ordformer
(dråpa Söderman ExBook 53 (1679))
Etymologi
[fsv. druppa, droppa, till DROPPE; jfr d. draabe, v., o. eng. drop, v., äfvensom t. tropfen, v.]
1) = DRYPA 1. Jag önskadhe at bloden skulle droppa uthaf dhen som hadhe orätt. BtFinlH 2: 321 (1670). Lyste så herrligt / droppande bloden / fram mellan silfret på hårvuxen barm. Tegnér (WB) 5: 135 (1822). Från snötung furugren det sakta droppar. Tigerschiöld Dikt. 1: 13 (1888). Ur de båda rören .. droppar en klar vätska. AB 1889, nr 283, s. 2. — särsk.
a) bildl. Det börjar droppa tätt med andra dagdrivare. Holmström ResaHoll. 103 (1915).
b) refl. l. (ngn gg i poesi) dep., om vätska: förvandla sig till droppar, bilda droppar, afsätta sig ss. droppar. Silande den färg, der målarns pensel doppas, / Aklejans ljusblå saft och Krappens brunhet droppas. JGOxenstierna 2: 123 (1796, 1806). Uppvärmningen (af projektilerna) sker .. öfver halster så starkt, att, då vatten gjutes på dem, detta genast kokar och droppar sig. TT 1871, s. 226.
2) = DRYPA 2; äfv. med innehållsobj.: gifva från sig (ngt) droppvis. (Han hade) fått ett slag öfver vänstra ögat, som af blod droppade. VRP 26/4 1729. Stekta gåsen .. räckte öfver fatet, och droppade fetma på hvita duken. Cederborgh OT 3: 45 (1814). Taken hade börjat droppa nyss. Runeberg ESkr. 1: 124 (1836). Vattenledningens kran droppade. Berger Ysaïl 195 (1905). Mossor och lafvar droppa af fukt. Engström Lif 22 (1907). Lansen droppade blod. Bååth WagnerS 4: 219 (1908).
3) = DRYPA 3. Söderman ExBook 53 (1679). Man droppade och plåckade för mig på en tallrik .. den finaste spis, som .. kunde fås. Dalin Arg. 2: 174 (1734, 1754). (De ha icke) egt i sina ådror så mycken verklig liberalism, som man kan droppa på lillfingersnageln. Sturzen-Becker 1: 156 (1861). Vill man hafva såsen hvit och tjock, droppar man däri under ständig omröring en half matsked fin matolja. Montell Frun 33 (1898).
Särskilda förbindelser: DROPPA AF10 4. särsk. till 2. (Garfvaren) tog upp huden ur lösningen och lät den .. droppa af. Hirsch LbGarfv. 153 (1898).
DROPPA FRAM10 4. till 1; äfv. bildl., särsk.: sippra fram (om nyhet, hemlighet o. d.); jfr FRAMDROPPA. Då han står så väl hos sin värdinna, så droppar det väl fram en och annan intressant notis. Carlén Skuggsp. 2: 55 (1865). Koch Timmerd. 64 (1913).
DROPPA IN10 4. jfr INDROPPA.
1) till 1; äfv. bildl. Rudin OrdUngd. 3: 35 (1903). Det droppade in genom det otäta taket. Lewenhaupt Reddy 159 (1907). jfr [efter eng. drop in] (knappast br.): Nyårsvisiter, som droppa in alla dagar. Bremer Dagb. 161 (1843).
2) till 3. Man får försöka droppa in oljan mellan hornslidorna och benet. Höpken Momb. 209 (1908).
DROPPA NED l. NER10 4. till 1; äfv. bildl.; jfr NEDDROPPA. JGOxenstierna 4: 137 (1815). Svett af pannan droppade ner. Tegnér 3: 52 (c. 1840). Droppa ned i våra sinnen, du himmelska kärlek! Heidenstam Svensk. 1: 289 (1908).
Sammansättningar.
Anm. Nedan anförda ssgr ansluta sig i flertalet fall såväl till DROPPA, v. (oftast till 1), som till DROPP, sbst.1, stundom väl närmast till sistnämnda ord.
A: DROPP-BAD. [jfr DROPPE 1] (förr) med. bad vid hvilket vatten droppvis l. i droppar faller på en sjuk kroppsdel. Wikforss (1804; under tropfbad). Kalla s. k. dropp- eller regnbad begagnas för att drifva blodet från vissa sjukliga (kropps-)partier. 2NF 2: 616 (1904).
-FLÄCK, sbst.1 (jfr sp. 2192). Stora droppfläckar märkas å takhvalfven (i kyrkan). Brunius GotlK 3: 339 (1866).
-FREDA. skydda (tak l. rum o. d.) mot dropp; i sht i pass. VDAkt. 1796, nr 257. Taket droppfredas genom påläggning af felande takpannor. SyneprotÅsheda 21/5 1897.
-FRI. fri från (tak)dropp; i sht om tak, rum o. d. Hvarken docentes eller discentes .. kunna vara droppfri (i gamla akademibyggnaden i Upps.). Annerstedt UUH II. 1: 116 (cit. fr. 1670). Droppfria tak. Arrhenius Jordbr. 2: 247 (1862).
-IS. (numera knappast br.) (nedhängande) ispigg l. istapp. Schroderus Comenius 53 (1639). Dalin (1850).
-KANT. Rinman Jernförädl. 127 (1772). Isolatorerna (för elektriska luftledningar) äro utbildade med droppkanter till fuktighetens afledande. 2NF 7: 257 (1907).
-LIST. list å byggnad (under fönsterkarm, öfver grundmur osv.) till afledande af (regn)vatten. VDAkt. Syneprot. F III 7 1753. Fönsterkarmarne (böra) nedantil förses med dropplistor af järnbleck eller trä. AAdlersparre i Alm(Ld) 1801, s. 46. Hahr ArkitH 59 (1902).
-MANTEL. tekn. på isolator (vid elektrisk ledning) till afledande af regnvatten. 2NF 7: 314 (1907).
(2) -MOSSA. mossan Barbula muralis (Lin.) Thimm., takmossa. Droppmossa, .. som växer på halmtak, hvilka efter regn länge droppa af den i mossan stannade fuktigheten. Fries Ordb. 81 (c. 1870).
-NÄSA. byggn. TT 1896, Extrah. s. 48. Droppnäsa .. (är) den anordning vid ett yttre listverk, som afser att förhindra regnvattnet att följa listen utefter ned på muren och att tvinga detsamma att drypa af så fort som möjligt. 2NF 20: 341 (1913).
-RUM. [fsv. drup(s) rum, drupa rum, dropa rum; jfr isl. dropa rúm] (förr) jur. rum (utrymme) för takdropp. OPetri (1526) i SthmTb. 1: 83. Dråpp-rum bör lemnas, där långvägg, och altså Takdråpp, är. Arnell Stadsl. 410 (1730).
-RÄNNA. (numera knappast br.) takränna. BtÅboH I. 7: 36 (1635). Under taket fattas dropprännor. OfferdalKArk. N II 1, s. 185 (1779). Klint (1906).
-SKÅL, å ljusstake l. lampa till upptagande af neddrypande smält talg, tran o. d. 2NF 16: 910 (1911). Norlind AllmogLif 180 (1912).
-SPANN. (dråpe-) (förr) till underhåll af kyrka (botande af takdropp) afsedd spannmålsafgift, ersättande byggningstunnan (o. utgörande hälften af denna). Effter någre åhrs förlop, fick kyrckian sin dråpespan igen. VDAkt. 1666, nr 207.
-SPARK. [efter eng. drop-kick, till drop, låta falla] idrott. i fotboll: spark som göres så att spelaren låter bollen falla ur händerna o. sparkar till den i det ögonblick den studsar upp från marken. Balck Idr. 1: 128 (1886).
-SPETS. bot. nedåtriktad spets å blad (l. frukt) hvarigm regnvattnet afledes. BotN 1894, s. 120.
-STEN. [jfr d. drypsten, t. tropfstein, eng. dropstone] geol. hufvudsakligen af kolsyrad kalk bestående bildning som (i form af en istapp) nedhänger från taket i en grotta l. (lik en omvänd sådan) höjer sig från dess golf o. som uppkommit därigm att neddrypande vatten upplöst en del af kalkstenen som sedan åter afsatt sig i fast form, stalaktit, stalagmit. Hiärne 2Anl. 78 (1702). Nathorst JordH 481 (1891).
-STENS-BILDNING. ofta konkret. Samtiden 1871, s. 32. Kalkstensplatån Karst .. är bekant för sina .. egendomliga droppstensbildningar (”Adelsbergergrottan”). Rönnholm EkonGeogr. 171 (1907).
-STENS-HVALF. Snoilsky 4: 161 (1887). särsk. byggn. inom den muhammedanska byggnadskonsten: takhvalf med nedhängande små, spetsiga kupolstycken, stalaktithvalf. NF 3: 1462 (1880).
-SVAFVEL. kem. fullkomligt rent svafvel som vid destillation af svafvelkis i kärl af lera l. tackjärn genomtränger förlagets väggar o. botten o. afsätter sig utanpå. Block Ludwig 38 (1717). JernkA 1866, s. 330.
-SÄCK. brygg. säck gm hvilken den på kylskeppet ur vörten utfällda (gulgrå) substansen (drufven) filtreras, så att vörten får afrinna. Lindberg Ölbr. 87 (1885).
-ÖGD. (†) som har rinnande ögon, surögd. (Ruus) war brusande röder, och dropp-ögd. Stiernhielm Herc. 41 (1648, 1668). CIHallman 69 (1775).
-ÖGA. (†) surt, rinnande öga. Hoon dropögon ha'er. Lucidor (SVS) 125 (1669).
B (†): DROPPE-SPANN, se A.
Afledn.: DROPPBAR, adj. Agardh Bot. 2: 173 (1832). (Flytande kroppar kallas) droppbara fluida, i anseende till deras egenskap att i små qvantiteter bilda sig i droppar. Fock 1Fys. 21 (1853).
DROPPBARHET, r. l. f. NF (1880).
DROPPIG, adj.1 (mindre br.). Taket (är) något droppigt (på grund af otäthet). VDAkt. Syneprot. 1726. Nyss var här droppigt och sankt av slam. OssianNilsson Hem. 45 (1915).
DROPPLA, v. [jfr nor. dropla] (†) droppa. Ekblad (1764).
DROPPLIG, adj. (droppelig Möller) [sv. dial. dropplug (om boskap); jfr nor. droplug] (†)
1) droppfläckig. Lind (1749). Skimmlar .. äro så mångahanda, ibland hvilka de Äppelgrå, och droppliga äro de angenämaste. HushBibl. 1755, s. 293. Ekblad 154 (1764).
2) droppbar. Möller (1807).
Spoiler title
Spoiler content